Märta Lindell drömmer om spel i landslaget innan karriären är över. I dag rankas hon som en av landets största talanger födda 2008.
Junie Ström och Märta Lindell går i ettan på idrottsgymnasiet och tillhör landets mest lovande fotbollsspelare födda 2008.
Förra sommaren var de uttagna till rikslägret i Halmstad och har därefter funnits på flicklandslagets radar.
På måndag sätter 16-åringarna sig för tredje gången på flyget från Visby för ett tre dagar långt läger på Bosön. Det är det tredje regionala utvecklingslägret för tjejerna som där får träna och spela mot spelare från landets främsta flickakademier.
– Det är så utvecklande. Det är ju spelare från akademilag som Hammarby och AIK så det är väldigt utvecklande att träffa dom och se vilket tempo de har. Sen tar man efter deras spelsätt och tempo, säger Märta Lindell när vi slår oss ner vid ett bord bredvid Wisbygymnasiets konstgräsplan.
Nästa veckas läger är det tredje under året och viss rutin finns förstås.
– Det är lite nervöst även fast man gjort det här två gånger tidigare, erkänner Junie Ström.
Jag behöver inte hamna i landslaget just nu. Min tid kommer och det får ta sina år av träning.
Märta Lindell
Fotbollstalang
I dag består de regionala utvecklingslägren av spelare som rankas precis under det flicklandslag som formades för ett år sedan.
Så här långt har varken Junie eller Märta fått chansen där, men känslan att veta att man finns i diskussionerna triggar förstås.
– Det är faktiskt mäktigt, det är coolt. Det är overkligt, men när du är där känns det ändå som att man är rätt nära, säger Märta Lindell.
Någon besvikelse eller stress känner de inte av.
– På lägren säger de att ens tid behöver inte vara nu utan kan vara om tre eller fem år. Det försöker jag ta med mig. Jag behöver inte hamna i landslaget just nu. Min tid kommer och det får ta sina år av träning, säger Märta.
Både Junie och Märta är överens om att lägren verkligen sporrar till en fortsatt satsning och att varje läger ger mersmak.
Alla vill samma sak, hur är konkurrensen?
– Det är en skön stämning om man bondar ihop med folk, men det kan också vara mycket konkurrens. De säger ofta att vi ska tänka på oss själva som individer och att det är vi som ska utvecklas och inte laget. Då blir det lite konkurrens, säger Junie Ström.
Annelie Norén med ett långt förflutet inom Svenska fotbollsförbundet och Hammarby är förbundskapten på lägret, men den som Junie och Märta haft närmast kontakt med är Claudio Pereyra Suarez som arbetar som nationell fotbollsutbildare med bland annat Gotland i sitt ansvarsområde.
– Han är verkligen en förebild och någon man har respekt för, säger Märta.
Junie Ström och Märta Lindell drömmer om en framtid som fotbollsspelare.
Utanför klubblagen tränar Junie och Märta tre pass i veckan under skoltid och med matcher på fastlandet varannan helg blir det inte mycket tid över samtidigt som studierna blir alltmer krävande.
– Det är extra viktigt att strukturera upp allt från studier, kost och sömn för att orka. Det är lätt att dra på sig skador om du tränar två pass om dagen annars, säger Märta.
– Skolan är rätt tuff och är man sjuk en dag så missar man jättemycket känns det som, säger Junie.
På skoltid är det Gutes Christophe Lallet och Gotlands fotbollförbunds Kristoffer Ahl som håller i träningarna.
– Jag gillar dom jättemycket. De är verkligen jättebra. De är ju facit inom fotbollen.
Junie Ström har under årets säsong fått generöst med speltid i P18:s division 1-lag. Den snabba anfallaren har varit given i startelvan hela säsongen.
– Det har varit ett jättestort steg. Det har varit tufft att gå ifrån att inte få så jättemycket speltid i U-laget till att gå till A-laget. Vi var många spelare i U-laget och rullade på många. Så det var ett stort steg att gå från kanske 45 minuter i U-laget till 90 med A-laget i division 1, säger hon.
P18 slåss för att överleva som division 1-lag. Hur har det varit?
– Vi kämpar tillsammans och försöker hålla uppe tempot, men också sprida glädje i truppen och hajpa upp varandra. Men visst kan det vara tufft vissa träningar och det kan hända att någon tappar humöret, men vi försöker verkligen hålla det uppe.
Märta som är fostrad i Sundbybergs IK, men flyttade till Gotland för fem år sedan spelade med Junie i P18 U i fjol och tränade sporadiskt med A-laget. Inför årets säsong flyttade hon till Dalhem i division 3.
– Jag kände inte riktigt att jag hittade min plats i P18 och då gick jag till Dalhem, säger hon.
Ett modigt men riktigt beslut har det visat sig.
– Jag kände ingen när jag kom, men nästan direkt kände jag mig hemma. Jag vågade ta för mig och prata på planen. Det är en underbar sammanhållning och bra spelare i laget. Vi har fortfarande chansen att gå upp i division 2. Det är bara att kriga på.
Junie Ström forsar fram på Gutavallen i P18-tröjan.
Drömmen är att en dag kunna leva på fotbollen och här är tjejerna i stort sett helt överens om vad som är slutdestinationen.
– Kortsiktigt vill jag göra mitt bästa i laget, men på längre sikt vill man spela i landslaget. Kanske spela i någon klubb utomlands. Arsenal kanske eller Barca, säger Junie.
– Jag är sugen på att åka till USA när jag börjar tvåan. Gå i skola där och spela fotboll. Långsiktigt strävar jag mot landslaget och får jag välja klubblag så blir det Barcelona.
Även Gutespelarna Olle Akkanen och Joel Farinder är uttagna till pojkarnas regionala läger, men Joel har lämnat återbud.
