Var de stora satsningarna pÄ besöksnÀringen kloka?

I den utredning som GFB (Gotlands Förenade BesöksnÀring) bestÀllt kan vi utlÀsa att besöksnÀringen inte Àr sÄ stor som vi trott.

Wisby Strand Àr en av Region Gotlands satsningar pÄ besöksnÀringen.

Wisby Strand Àr en av Region Gotlands satsningar pÄ besöksnÀringen.

Foto: Dennis Pettersson/arkiv

Ledare2021-12-28 18:30
Detta Àr en ledare. PÄ hela Helagotland publiceras ledarartiklar frÄn GotlÀnningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.

Av Gotlands BRP (bruttoregionalprodukt) stĂ„r tjĂ€nstesektorn för 42,5 procent medan varuproduktionen stĂ„r för 21,1 procent. I den utredning som GFB bestĂ€llt av teknikkonsultföretaget WSP framgĂ„r att besöksnĂ€ringen bara utgör 3,2 procent av BRP, vilket beskrevs i GT 24/12. Den lĂ„ga siffran har förvĂ„nat mĂ„nga. Det Ă€r ju besöksnĂ€ringen som regionen och vĂ„ra politiker blĂ„st upp som den viktigaste nĂ€ringen. Det Ă€r för besöksnĂ€ringen som de stora satsningarna gjorts. 

Visserligen Àr det extremt svÄrt att berÀkna bÄde inkomster och utgifter som hÀrrör frÄn just besökare, men utredningen har anvÀnt samma berÀkningssÀtt som andra gjort i liknande utredningar runt om i landet.

FrĂ„gan som uppkommer Ă€r, har regionen lagt för mycket pengar pĂ„ besöksnĂ€ringen? Hade det varit bĂ€ttre att lĂ€gga de pengarna pĂ„ andra verksamheter? Är pengarna som satsats pĂ„ kongresshall och kryssningskaj kastade i sjön? 

Kongresshallen kostade 188 miljoner kronor och regionen har under vissa Ă„r dessutom fĂ„tt skjuta till pengar för driften. Kryssningskajen kostade 304 miljoner kronor och avtalet med CMP garanterar att regionen under avtalstiden fĂ„r tĂ€ckning för lĂ„nekostnaderna. Dessa tvĂ„ storsatsningar för besöksnĂ€ringen som regionen bekostat har sjĂ€lvklart belastat investeringsbudgeten och regionens lĂ„neskuld. Även om det Ă€r 11 Ă„r mellan invigningarna.

Men som jag skrivit vid nĂ„got tillfĂ€lle tidigare sĂ„ har kongresshallen tillsammans med utbyggnaden av högskolan, inklusive biblioteket, gjort att bland annat Almedalsveckan kunnat vĂ€xa till vad den Ă€r i dag. Eller rĂ€ttare sagt, vad den var 2019, innan pandemin. Under mina första Almedalsveckor, i början av 1990-talet, var det begrĂ€nsat med utrymme för olika former av seminarier eller förelĂ€sningar. Med de lokaler som bĂ„de högskolan och Kongresshallen kan erbjuda har den möjligheten utökats betydligt. Och vi vet ju Almedalsveckans betydelse för mĂ„nga gotlĂ€ndska företag. Kongresshallen har Ă€ven medfört att sĂ€songen har förlĂ€ngts för besöksnĂ€ringen. 

NĂ€r det gĂ€ller kryssningskajen och alla deras anlöp sĂ„ blir det mer tveksamt vad det ger tillbaka i pengar. Men att exempelvis Lummelundagrottorna fĂ„r fler besökare Ă€r det ingen tvekan om. Jag försökte för nĂ„got Ă„r sedan fĂ„ reda pĂ„ hur mĂ„nga bestĂ€llda bussresor kryssningsgĂ€sterna Ă„kte ivĂ€g pĂ„ och vart de gick, men det verkar vara omöjligt. Jag fick i alla fall inget svar av det bolag som dĂ„ hade ansvaret. Annars Ă€r det mest innerstaden och hamnomrĂ„det som fĂ„r inkomster av kryssningsresenĂ€rerna. 

Jag Ă€r positiv till dessa tvĂ„ stora satsningar. De gjordes inte samtidigt, sĂ„ deras gemensamma pĂ„verkan pĂ„ regionens lĂ„neskuld har spritts ut över tid. Regionen har dessutom varit bra pĂ„ att bĂ„de egenfinansiera sina investeringar som att amortera av pĂ„ lĂ„nen. LĂ„neskulden har dĂ€rför legat pĂ„ i det nĂ€rmaste samma nivĂ„, runt 500 miljoner, sen toppen 2011 pĂ„ 737 miljoner kronor. Detta trots enorma investeringar i VA-nĂ€tet, med brĂ€ckvattenverket i KvarnĂ„kerhamn Ă€r den klart största enskilda investeringen med berĂ€knad kostnad pĂ„ 240 miljoner kronor. Dessutom byggdes Arenahallen mellan 2014 och 2015, vilken kostande nĂ€rmare 100 miljoner kronor. 

Avslutningsvis sĂ„ Ă€r det enormt svĂ„rt att berĂ€kna bĂ„de inkomster och utgifter av besöksnĂ€ringen. Dessutom finns det inget parallellt Gotland utan besöksnĂ€ring att jĂ€mföra med. SĂ„ allt blir dĂ„ mer eller mindre kloka gissningar. Som Frida Ganshed, verksamhetsledare vid GFB, sĂ€ger i en artikel i gĂ„rdagens GT: ”det Ă€r helt omöjligt att sĂ€ga hur mĂ„nga av besökarna pĂ„ till exempel en restaurang som Ă€r turister och hur mĂ„nga som Ă€r gotlĂ€nningar”.

Och vad betyder de besöksintensiva sommarveckorna för den service vi gotlÀnningar har möjlighet att ta del av resten av Äret? Hur mÄnga ÄretruntanstÀllningar sÀkras genom vÄra besökare? Hur mÄnga verksamheter slipper lÀggas i malpÄse under vintern? Vilka affÀrer och vilken service hade vi haft pÄ den gotlÀndska landsbygden om inte sommarveckorna gett sÄ bra avkastning?

Jag tror de indirekta positiva följderna av besöksnĂ€ringen för oss Ă„retruntboende Ă€r mycket stora. SĂ„ stora att nĂ„gra av oss inte skulle kunna bo kvar, och mĂ„nga av oss andra nog inte skulle vilja bo kvar, om de inte fanns. 

Men samtidigt mÄste vi ta de negativa följderna pÄ allvar. Efter att flaskhalsar i form av fÀrjetrafiken, antalet gÀstbÀddar och annan privat service försvunnit Àr det numera regionens verksamheter som brister. TillgÄngen till vatten, en dÄligt organiserad sophantering och problemen med underhÄll av enskilda vÀgar var alla problem under sommaren och de ligger alla pÄ regionens bord.

Den frÄga mÄste vÄra politiker lösa, för annars kan besöksintresset för Gotland minska och dÄ riskerar de stora satsningarna pÄ besöksnÀringen att bli vÀrdelösa.

Gotlands Folkblad

Det hÀr Àr en ledare frÄn Gotlands Folkblad. Ledarsidan Àr oberoende socialdemokratisk.