Replik
Replik på Erik Franssons ledare om valfrihet på äldreboenden 27 oktober
Jag är inte förvånad över Franssons ledartext. Den går i samma linje som vanligt: ”Det är bara mitt sätt att se på äldreomsorg som är rätt”. Men Fransson tolkar uppenbart som han vill, och slänger dessutom in en hög gissningar.
Kristdemokraternas motion om valfrihet för äldre handlar just om de äldre. Om hur man ser på äldres förmåga och rätt att faktiskt fatta beslut över sin egen vardag, och hur deras anhöriga ska ges möjlighet att stötta i de besluten och känna att deras äldre släkting får en så bra sista tid i livet som möjligt. Om hur makten att välja kan bli en drivkraft för en bättre äldreomsorg. Därför föreslår vi att Region Gotland inför ett system för valfrihet gällande äldreboende.
Vårt förslag är att valfriheten införs enligt LOV eftersom det systemet, till skillnad från LOU, inte utgår från lägsta möjliga pris och inte kräver stelbenta detaljupphandlingar. Men vi är inte låsta till det. Vi är nämligen övertygade om att man måste våga se brett och hitta lösningar utanför de rum där man känner sig som mest bekväm, om man vill se en förändring. Det kan också vara intressant att titta på den lag som riksdagen beslutade om i juni i år och som börjar gälla från årsskiftet, som syftar till att öka idéburna aktörers möjligheter att verka inom välfärden.
Fransson och hans vänsterkamrater återkommer ofta till att äldreomsorg inte ska drivas utifrån lägsta pris, att äldreomsorgen måste få kosta. Men när någon föreslår lösningar som INTE utgår från lägsta pris, där det kanske får kosta mer, då blir det plötsligt ett problem att äldreomsorgen kostar.
Det vi gör i vår motion är att beskriva hur LOV är uppbyggt. Att ersättningen enligt LOV i grunden är densamma per individ, men att den kan differentieras utifrån olika faktorer. Det vi tar som exempel är geografiskt läge som kan bli fördyrande. Vi vill nämligen inte att det ska vara omöjligt att bedriva bra vård och omsorg utanför Visby. Vi hade kunnat lyfta flera andra exempel på hur ersättningen kan varieras, till exempel utifrån individers särskilda vård- och omsorgsbehov eller hur man jobbar med kvalitet. Men detta är något som förvaltningen behöver jobba fram förslag kring, gärna i samråd med organisationer som Famna, som samlar aktörer inom idéburen välfärd, och andra aktörer i civilsamhället som jobbar med äldrefrågor.
Fransson och jag är överens om att äldreomsorg på Gotland behöver omformas till det bättre. Skillnaden är att den ene av oss fortsätter att stå fastgjuten i socialistiska principer.
Sara Lidqvist (KD)
Svardirekt
Jag tycker ändå att Lidqvist och KD värnande av de äldre ska uppskattas, men att införa LOV skulle antingen kosta skjortan eller konkurrera ut välskötta verksamheter, med jämförelsevis höga kostnader per vårddygn, som exempelvis Hattstugan.
Snabbt räkna skulle en äldreboendepeng på en trolig nivå skulle det kosta cirka 50 miljoner kronor mer än vad det kostar i dag, men då på en nivå som skulle hota Hattstugan. Om avgiften differentierades mellan stad och land för att komma upp på en nivå som skulle fungera för Hattstugan hamnar vi på en kostnadsökning på över 110 miljoner kronor. Av dessa skulle de av Attendo drivna boendena få närmare hälften.
Skulle man börja differentiera äldreboendepengen än mer blir det nog svårt att hävda likabehandling.
Jag tror fortfarande att en övergång till kvalitetsupphandlingar är det bästa för kvalliten på våra äldreboenden. Då slår man två flugor i en smäll och får upphandlingar som inte utgår från lägsta pris men som garanterar en hög kvallitet och bra aktiviteter för de boende.
Erik Fransson