Debatt
Svar till Erik Fransson 9 augusti
Den 9 augusti skriver Erik Fransson att jag är oärlig när jag informerar om att Socialdemokraterna kan återinföra fastighetsskatten efter valet. Fransson menar att Socialdemokraterna aldrig kommer återinföra fastighetsskatten eftersom partiet har ett kongressbeslut på att den inte ska återinföras. Det förtjänar att bemötas.
Jag och många med mig vet att Socialdemokraternas kongressbeslut inte är särskilt långlivade. Partiet har tidigare lovat att inte höja skatterna på drivmedel, partiet har lovat att behålla värnskatten och man har sagt att något Nato-medlemskap kommer det aldrig bli med en S-ledd regering. Ändå har skatterna på drivmedel höjts varje år, värnskatten tagits bort för att blidka samarbetspartierna och under våren skickades en ansökan till Nato. Löften från kongresserna har helt enkelt kort hållbarhetstid. När det gäller att sy ihop ett regeringsunderlag tillåts inga tidigare löften stå i vägen.
När det gäller fastighetsskatten så står förslaget högt på önskelistan hos S-politikerna. Stora partidistrikt som Stockholm och Skåne vill ha tillbaka skatten. Distriktet Stockholm leds dessutom av migrationsminister Anders Ygeman (S). Även andra i regeringen är positiva till fastighetsskatten. När SVT frågat socialdemokratiska politiker (2021) säger 58 procent att de vill ha tillbaka skatten.
Dessutom vill både Miljöpartiet och Vänsterpartiet ha tillbaka fastighetsskatten. När Sveriges Radio frågar ut statsminister Andersson (S) den 9 augusti säger hon tydligt att alla skattehöjningar finns med på förhandlingsbordet inför den kommande regeringsförhandlingen. För statsministern finns inga röda linjer mot en ny fastighetsskatt.
Oavsett vilka löften Erik Fransson ställer ut på sin ledarsida är det tydligt att Andersson (S) håller öppet för en ny fastighetsskatt. Det är en fortsättning på den inslagna vägen från de senaste mandatperioderna, där hon som finans- och statsminister höjt eller infört 46 skatter. 18 000 kronor per år kostar de nya skatterna för en vanlig tvåbarnsfamilj. Räknar vi in elkostnaderna som skenat till följd av nedlagd kärnkraft är det närmare 28 000 kronor. Därutöver skulle ny fastighetsskatt kosta cirka 20 000 kronor per år för en genomsnittlig villa på Gotland.
De partier som vill ha maktskifte är däremot överens: Sverige behöver inte en ny fastighetsskatt. Vi behöver i stället lätta trycket på hushållen, få fart på tillväxten, sätta människor i arbete och säkra intäkterna till framtidens välfärd. Det är vad vår valrörelse handlar om.
Jesper Skalberg Karlsson (M)
Riksdagskandidat
Svardirekt
"Moderaterna kommer att höja bensinskatten – om de får chansen".
Så skulle Socialdemokraterna kunna driva kampanj om de resonerade på samma sätt som Moderaterna och Jesper Skalberg Karlsson.
Sannolikheten att M höjer bensinskatten är till och med högre än att S skulle återinföra fastighetsskatten. Den som var med och kommer ihåg valrörelserna 2006 vet att M då lovade att sänka skatterna på fordonsbränsle, vilket även deras högsta politiska organ, partistämman, fastslagit.
När de väl kom till makten blev det tvärtom. Med moderaterna Reinfeldt och Borg på de tyngsta posterna i Alliansregeringen höjdes istället skatten för både bensin och diesel vid ett flertal tillfällen under deras åtta år vid makten. Så jag förstår att Skalberg Karlsson, utifrån sitt eget partis sätt att hantera beslut från deras partistämma, anser att kongressbeslut har kort livslängd.
Om S, utifrån dagens politiska läge, skulle driva en kampanj där de påstår att M kommer att höja bränsleskatterna skulle vara lika oärlig som den Moderaterna nu driver angående S och återinförd fastighetsskatt. Men den kampanjen lär vi aldrig se.
Erik Fransson