Krönika
Detta är del två i en artikelserie av Hans och Maud Söderberg. Del 1 publicerades den 21/12
Vad rör sig i Trumps huvud och i Putins och Xi Jinpings – en skrämmande framtid?
Man kan tycka att Israel utifrån sin demokratiska övertygelse ändå skulle kunna vara mäktiga att verka för en lösning i överensstämmelse med Oslo-processen och Camp David - överenskommelsen 1993 om en tvåstatslösning.
En sådan lösning understöds av många, både politiker och den stora allmänheten, som den enda möjliga vägen att komma vidare. Det fodrar att båda parter fullt ut accepterar en politisk lösning helt fri från de religiösa motsättningar.
Tempelberget är en religiös verklighet för båda parter, men vad som hände på biblisk tid och genom Muhammeds framträdande i historien, som ledde fram till en oresonlig motsättning mellan judisk kristendom och arabisk islamism, är något som dagens politiker måste hantera genom att hävda, att religion inte är politik.
Vad som krävs nu är en religionsbefriad politisk lösning uppbackad av omvärlden.
Och samma krav på stopp gäller också för det rysk - ukrainska kriget. Vi måste tänka framåt. Nästa gång handlar det inte om judar och muslimer, nästa gång kan det handla om nationalistiska, kristna, högerkonservativa i USA, som lämnat det demokratiska tänkandet bakom sig och i självhävdelse väljer att utmana Xi Jinping och Kina i en kamp om världsherraväldet.
Det låter kanske överdrivet konspiratoriskt. Men vad rör sig i Trumps huvud? Och vad rörde sig i Putins huvud, när han angrep Ukraina? Att se den rysk-ortodoxa kyrkans överhuvud välsigna Putin, när han egentligen borde protestera, känns mer än tragiskt. Putin kommer aldrig att ge upp sitt krig. En kärnvapenuppgörelse kan inte uteslutas.
Ja, världen tycks ha blivit galen? Och vi rustar nu för det storkrig som vi hotfullt känner närma sig. Vi vill ha USA bakom ryggen och NATO vid sidan om, som om allt det skulle vara en trygghetsgaranti bakom en kärnvapenssköld och främmande trupper i skyttegravar. Det handlar om att stoppa krigen, sluta fred och avrusta innan det bli för sent. Förr kunde sådana initiativ komma från en stat som Sverige, ett socialdemokratiskt land med stor trovärdighet i fredsfrågor. Låt oss alltså gripa oss an uppgiften, eller har det i dag blivit en omöjlighet? Krävs nya fredsmarscher världen över?
Ja, vi måste alltså tänka framåt. Kan AI ge oss en framtidsbild? Eller kommer den också att vara präglad av samma villfarelser som religion och nationalism bestått oss med? Eller finns där utrymme för förnuftets röst uttalad genom alla våra fantastiska vetenskapsmän, sådana de framträtt genom historien och som de t.ex presenterades för oss på nobelfesten.
Det är inte få problem som står på mänsklighetens akuta dagordning. Vi vädjar alltså till förnuft, sans och vett. Freden kräver det, klimatet och miljön kräver det, ekonomiska reformer för social rättvisa, kräver det.
Maud och Hans Söderberg