I september 2014 föds Elin Nordgaards och maken Patriks andra barn. Ganska snabbt märker paret att amningen strular vid det vänstra bröstet, och Elin upptäcker även knölar i armhålan. När Elin ringer vårdcentralen får hon höra att hon är för ung för att få bröstcancer, och att knölarna förmodligen är mjölkkörtlar som svullnat upp. För att vara på den säkra sidan kontaktar Elin dock bröstmottagningen, och efter det går allting väldigt snabbt.
– Efter den kontakten har vårdkedjan fungerat till 100 procent. På undersökningsdagen fick jag gå igenom alla steg med undersökning, mammografi, ultraljud och biopsi, och ganska snart kunde läkarna konstatera att det handlade om cancer, berättar Elin Nordgaard.
Det är november 2014 när då 31-åriga Elin diagnostiseras med bröstcancer. Hon har en cirka sex centimeter stor tumör i det vänstra bröstet, och sjukdomen har även spridit sig till lymfkörtlarna i armhålan.
När en behandlingsplan läggs upp får Elin och Patrik snabbt frågan om de vill ha fler barn. Behandlingen med cytostatika och strålning skulle nämligen med stor sannolikhet göra Elin infertil.
– Det hela kändes väldigt absurt. Vi hade nyss fått vårt andra barn, och vi hade inte hunnit tänka så långt som på fler barn.
Efter en del övervägande väljer paret att inte åka till Stockholm för att plocka ut ägg inför framtiden, utan Elin och Patrik mer eller mindre stänger dörren till att få fler barn.
– Ett äggplock skulle fördröja behandlingsstarten, och vi valde att inte göra det av den anledningen att om jag skulle ligga för döden så ville jag kunna se de barn jag hade i ögonen och säga att jag gjort allt jag kunnat.
Vetskapen om att inte kunna få fler barn beskriver Elin som en sorg, även om hon inser att det kan sticka i folks ögon.
– Jag förstår om det är provocerande, eftersom jag redan hade två barn, och det finns folk som inte kan få några alls. Men det som kändes som en sorg för mig var att jag inte fick bestämma själv och att det kändes som jag förlorade min kvinnlighet på något sätt.
LÄS MER: Läs Elins vackra hyllning till öns sjukvård
Elin behandlades med sex kurer cytostatika. Därefter opererades det vänstra bröstet samt lymfkörtlarna i armhålan bort, och sedan genomgick hon fem veckors strålning. I juni 2015 var hon klar med den tunga behandlingen, och i november samma år slutfördes behandlingen helt då hon fick den sista sprutan antikroppar, något som han fått var tredje vecka under ett helt år.
– Jag väljer att inte använda ordet friskförklarad, men sedan dess är jag cancerfri och färdigbehandlad.
Hur var det att genomgå den här tunga behandlingen samtidigt som du hade två små barn hemma?
– Det är mest ett stort svart hål, en dimma. Jag vet inte hur jag tog mig igenom det mer än att jag hade fantastiska människor runt om mig. Ett tag tog jag nästan avstånd från den minsta pojken. Jag tänkte "varför ska han bli präglad på mig om jag ända ska dö", berättar Elin.
Efter avslutad behandling ville Elin så fort som möjligt komma igång med rekonstruktionsoperationen av det bortopererade bröstet. Läkarnas rekommendation vid en sådan operation är att man då inte ska föda fler barn, då man bland annat tar hud från magen och en graviditet skulle kunna försämra operationsresultatet. Elins operation genomfördes dock inte så snart som hon själv hoppats, och paret gjorde då ett försök att bli gravida.
– Det gick. På en gång. All ilska jag känt mot min kropp rann av, och nu kan jag i stället fascineras av den och hylla den. Jag hade till 100 procent gett upp hoppet om ett till barn.
Hur kände ni när ni fick beskedet att ni var gravida?
– Det var chockartat och det gick knappt att ta in. Att hinna med att få tre barn och genomgå en cancerbehandling på fem år är rätt otroligt, säger Elin med ett skratt.
Den 29 november är Elin och Patriks tredje barn beräknat att födas, och i samband med graviditeten har nu Elin och fotografen Lena Ahlstedt Kahlbom tagit några bilder som Elin bland annat lagt ut i sociala medier. Bilderna är starka, och det var inte någon självklarhet för 33-åringen att sprida dem.
– Det var inte helt okomplicerat. Jag är ingen exhibitionist på något sätt, och det var lite svårt att sprida så personliga bilder. Men jag tänkte "vad fan, vad har jag att skämmas för?".
Elin Nordgaard berättar att hon under sin behandling vid flera tillfällen googlat både det ena och det andra kopplat till cancern, men att det sällan givit någon större tröst. Något hon nu hoppas att hennes bilder kan ge till andra som genomgår det hon tagit sig igenom.
– Det här är verkligen ingen jakt på "likes", och jag har inget egenintresse i att cancern ska vara en del av mitt liv i dag. Men om det här kan hjälpa en enda person att känna hopp eller tröst så är det viktigt. Då känns det värt det.
Följ Helagotland.se på Facebook för senaste nytt om Gotland – där kan du även kommentera och diskutera våra artiklar.