Den 7 oktober skriver Andreas Wickman i Gotlands Tidningar att politiker borde kroka arm ”istället för att politisera frågan hur vi i Sverige bäst klarar utmaningen att på kort tid öka landets elproduktion”. Insändaren är ett svar på vår insändare där vi bland annat beklagade den förra regeringens energipolitiska haveri med en förtida avveckling av svensk kärnkraft.
Det är värt att notera att Wickman – som är vice ordförande i Gotlands Vindelproducenter – anklagar oss för att vara vindkraftsmotståndare, trots att vi inte med ett enda ord nämnt vindkraften. Om Wickman vill ha en sansad debatt, varför fäktas han mot väderkvarnar på det viset?
Vår bild, som också delas av framstående experter, är att besluten om elsystemet under det senaste decenniet varit reaktiva och bristfälligt underbyggda. Ett senfärdigt agerande, kortsiktighet och dåliga konsekvensanalyser har varit tre stora brister de senaste åren konstaterar Riksrevisionen i den rapport vi refererat på insändarsidan. Att snabbavvecklingen av kärnkraft i Sverige lett till höga elpriser råder det inget tvivel om.
Prognoser visar att Sverige kommer behöva dubbelt så mycket el år 2045. Ska vi nå dit krävs att politiken ger politiska, regulatoriska och ekonomiska förutsättningar för att utveckla elsystemet. Tillskott av vindkraftsproduktion kommer krävas, men också investeringar i kärnkraft och andra kraftslag.
Det går nämligen inte att bygga ett svenskt elsystem med enbart vindkraft om målet är stabil, billig och ren el. Instabiliteten i nätet blir för stor och kostnaderna för tjänster som kan parera vindkraften blir astronomiska, vilket också Svenska Kraftnät är tydliga med.
Sammanfattningsvis vill Moderaterna öka svensk elproduktion för att Sverige ska kunna klara den gröna omställningen, öka konkurrenskraften och skapa fler arbetstillfällen. Då behövs ett elsystem som är stabilt över tid och kan leverera ren och billig el. Den förra vinterns extrema elpriser visar tydligt att mer kärnkraft är nödvändigt för att nå dit.