Fedir Androshchuk är chef på Nationalmuseet för Ukrainas historia i Kiev.
– Ukraina var inte förberett. Vi upplevde krigsretoriken som en del av propagandan och trodde inte att invasionen verkligen skulle ske, berättar Fedir Androshchuk.
Han är chef för Nationalmuseet för Ukrainas historia i huvudstaden Kiev. När Ryssland inledde det storskaliga invasionskriget den 24 februari 2022 började Fedir Androshchuk – som efter studier och arbete i Sverige talar flytande svenska – och hans kollegor genast att packa ner museets mest värdefulla föremål.
– Det tog ungefär ett dygn. Efter en månad hade vi packat ner allt. Alla hjälpte till – forskare, kassörer och vaktmästare, berättar han.
Under onsdagen och torsdagen var han på Gotland för att närvara vid kulturmiljöforums årsmöte. Det är en nationell sammanslutning där landets samtliga länsstyrelser samarbetar och för dialog kring frågor om kulturmiljö. Enligt Gotlands länsråd Anneli Bergholm Söder har kulturarvets och kulturens roll i totalförsvaret stått i fokus under de två mötesdagarna.
– Eftersom beredskapsfrågorna är så aktuella här på Gotland ville vi dela med oss av våra erfarenheter. Vi har ju bland annat märkt ut 57 olika objekt som enligt Haagkonventionen är skyddsvärd kulturegendom här på ön, säger Anneli Bergholm Söder och fortsätter:
– Det är bland annat kyrkor och gårdar. När vi gjorde urvalet så tittade vi på vad som är unikt och speciellt för Gotland och vad vi därmed bidrar med till det svenska kulturarvet i stort.
Utöver att vara länsråd vid Länsstyrelsen på Gotland är Anneli Bergholm Söder också nationellt länsråd för kulturmiljöfrågor.
Utöver skyddandet av museets samlingar inledde Fedir Androshchuk och hans kollegor kort efter det storskaliga krigsutbrottet också ett arbete med att skildra den ryska invasionen. Resultatet presenterades i en utställning som öppnade bara två månader efter krigsutbrottet.
– Vi ville dokumentera det som hände. Och det gjorde vi med bland annat upphittad rysk propagandalitteratur, spritflaskor och de ryska soldaternas brev till sina flickvänner, säger Fedir Androshchuk.
När Anneli Bergholm Söder talar om kulturens roll i totalförsvaret nämner hon just hur viktigt det är att även under krig och kriser kunna upprätthålla en levande kultur i ett land.
– Kulturen och den svenska identiteten är en del av motståndskraften och kampviljan. Och då är det viktigt att kunna anordna konserter, utställningar och andra kulturevenemang även under svåra förhållanden, säger hon.
4 mars 2022. Flera personer hjälps åt att flytta en ikon på Andrey Sheptytsky-museet i Kiev, för att skydda den vid ett ryskt angrepp. Det är alltså inte samma museum som Fedir Androshchuk är chef för.
Redan hösten 2021 övade Gotlands museum på hur samlingarna skulle kunna skyddas vid exempelvis ett angrepp av en främmande makt. Och enligt Anneli Bergholm Söder är länsstyrelserna och Riksantikvarieämbetet nu i full färd med att ta fram en metod för hur ett sådant skyddsarbete ska utformas framöver.
– Vi tittar på vad en eventuell evakuering innebär. Vad ska vi ta med oss och vad kan vi behöva lämna? Silverskatterna är rätt lätta att transportera, men det finnas annat som är svårare att flytta på, säger Anneli Bergholm Söder.
Enligt henne har man på Gotland ännu inte tagit ställning till om man vid exempelvis krig skulle skicka kulturföremål till fastlandet eller gömma dem på ön. Och i nuläget har inte heller museets personal någon krigsplacering om det värsta skulle hända. Men det kan komma att ändras framöver.
– Det finns några museer som har börjat krigsplacera sin personal och det kan kanske bli aktuellt här också. Det är i alla fall inte omöjligt, säger Anneli Bergholm Söder.
Mariupol i östra Ukraina har härjats oerhört hårt av kriget. Fotot togs i april 2022 och visar en utställningshall i stadens museum för folklivsforskning.