NY BOK
Jakob Ringbom
Hymn för Hulda Veström
Sjösala förlag
Jag hajade till när jag lyfte av skyddsomslaget till "Hymn för Hulda Veström". För då dyker titeln till ett annat verk upp i guldskrift, Friedrich Schillers drama om Jeanne D´Arc, på originalspråket Die Jungfru aus Orléans, utgiven 1801. Och när jag sedan öppnar boken ser jag en tillägnan till Jakobs mor, följt av ett inledande citat från rockmusikern Noel Gallagher.
Hur ska författaren hålla ihop det här? funderar jag. För att dryga 300 sidor senare konstatera att det gjorde han alldeles utmärkt.
Anspelningen, eller mer än så, på Schiller kan kräva en förklaring. Om Jeanne d´Arc, som på 1400-talet blev härförare och känd som jungfrun av Orléans, bränd på bål innan hon hunnit bli tjugo år, handlade Jakob Ringboms första roman; Jeanne: av rädsla för eld (2013). Jakobs förkärlek till Frankrike är ingen hemlighet för besökarna på hans och makan Ninas krog i Hamra.
Än oftare än denna frankofili återkommer hans starka intresse för fartygsolyckor i tidningsartiklarna om hans romanprojekt. De innefattar När äppelträden blommar (2014) om Hansa-katastrofen, där hans farfar omkom och Öster om sol väster om måne: en roman om John Bauer (2017), konstnären som med sin familj drunknade på Vättern när ångaren Per Brahe förliste 1918.
I sin senaste roman tar han sig an den mest omskrivna fartygskatastrof vi känner till, Titanics undergång på Nordatlanten den 15 april, efter kollisionen med ett isberg. En olycka där 1 514 personer avled.
Två av de förolyckade kom från Gotland. Det var 14-åriga Hulda Veström från Vänge och hennes moster Hulda Klasén, 36. Deras öde beskrivs på en minnestavla i Vänge kyrka och är väl känt på Gotland. Men av flickans korta liv finns knappt ens fragment. Så romanens Hulda har lånat den verkliga personens namn, familjeförhållanden och ände på livet. Men den karaktär och de andra händelser som skildras är Jakob Ringboms fritt formade berättelse.
Det är en ömsint historia om en fattig och hunsad flicka. Och ja, hon finner tröst och inspiration i Schillers drama om den franska bondflickan som efter sina religiösa uppenbarelser vågade allt. Boken finns i skolan, men då läraren trycker ner sin elev och inte tror på hennes läsförmåga, så måste Hulda Veström tillgripa vanskliga metoder för att komma över den. Vilket leder till egen brottning med Gud och samvetet. Det utsätter också en vänskap för svår prövning, efter vännens svek.
Romanen rymmer också en fin kärlekshistoria, men fjärran från Leonardo di Caprios och Kate Winslets. Här rör vi oss på leriga potatisåkrar och på Titanic i tredje klass – med små eller inga utsikter att överleva.
Vi vet hur historien kommer att sluta. Att låta den drunknade flickan redan i inledningen blir uppfiskad ur havet, med Schiller-boken i fickan, är bara följdriktigt. Interfolierat med en barndomsskildring präglad av hårt slit serverar Jakob Ringbom torra fakta om Titanics ångpannor och skrovplåtar. Greppet fungerar väl, den kommande katastrofen är hela tiden närvarande.
Varför befann sig Hulda Veström alls ombord på det "osänkbara" fartyget? Hon skulle till sin efterlängtade far, som utvandrat till Amerika. Moster, som varit där, skulle hjälpa henne fram.
FOTNOT. I dag, 14 april, är det exakt 110 år sedan Titanic krockade med isberget. Hon sjönk några timmar senare, den 15 april 1912.