”Det finns så mycket saker redan i dag som man kan jobba med, man behöver inte skapa nytt hela tiden”, säger den gotländska designern Carin Rodebjer.
– Jag har alltid varit intresserad av hållbarhet även om det är på ett annat sätt i modevärlden, säger Carin Rodebjer, som är tillbaka på ön.
Hon är en gotländsk, och internationellt erkänd, modeskapare som länge har funderat över branschens konsekvenser. Från att hon var en ung designstudent i New York som startade ett klädmärke med sitt egna efternamn, till att ha en vd och ett designteam som sköter verksamheten.
– Det är en utmaning, särskilt när man inte är ett storbolag. Av de tyger vi jobbar med på Rodebjer är omkring 80 procent återvunna och ekologiska. Det bästa hade väl varit om vi helt lade om vår affärsmodell till hundra procent cirkulär produktion, men idag har jag ett bolag med många anställda och det hade fått stora konsekvenser för dem, säger Carin Rodebjer.
På sin nyinköpta gård i Rone såg hon en chans att förlänga livscykeln på sina egna och sin dotters kläder. Hon kallar det för secondhand pop-up.
– Jag börjar undersöka lite nya världar, som den här plattformen som vi får se vad den växer till. Och det är roligt att bjuda in en ny generation och att jobba med sin tonårsdotter, säger hon.
Designern klädd i kamoflageskjorta och återbruksbyxor av gamla arbetskläder. ”De här är säkert 15 år gamla och håller ännu, men dem säljer jag inte”, säger Carin Rodebjer om sina workwear-byxor.
I ett uthus har Judith och Carin Rodebjer hängt upp plagg ur sina privata garderober. Under tre dagar är de till salu med prislappar från 50 till 6 000 kronor.
– Våra kläder här är från vår livsresa. Då bodde vi länge i New York och min dotter bodde några år med sin pappa i Milano, så det är en ganska eklektisk blandning, säger Carin Rodebjer.
Bland plaggen finns till exempel hennes bröllopsklänning från Celine, ett par klackskor från Prada, en aftonklänning från Gucci, en linnekappa från Hermès och en sidenkaftan från Rodebjer.
– Hur fint det än är så har vi valt att sälja det, med tanken om att låta bra kvalitet leva vidare och om inte hos en själv så hos någon annan. Och jag ser fram emot att min dotter, som har levt i städer med nya kläder i olika shoppingmalls, ska få se något annat, säger Carin Rodebjer.
Hon tänker på sin egen, sin dotters och nästa generations konsumtion.
– Shopping är fruktansvärt roligt så jag förstår att man vill köpa jättemycket, men det är ett system som vi lever i som sakta med säkert måste se över.
”Det är så fantastiskt att kunna ta hand om de gamla kläderna och de gamla gårdarna”, säger Carin Rodebjer som ska sälja några av sina kläder och som har köpt en gammal gård.
Skor från Celine, Prada, Yves Saint-Laurent och Rodebjer. ”Jag kan inte gå i 15-centimetersklackar längre, det har jag slutat med”, säger Carin Rodebjer.
Carin Rodebjer håller upp en långklänning från Gucci.
”Här är en hel smoking”, säger Carin Rodebjer och tar tag i en av galgarna på klädhängaren.
Själv växte hon upp på en gård i Klinte där sömnad var ett hantverk. I New York började hon sälja de kläder hon hade designat till sig själv och därefter växte företaget fram, som snart har funnits i 25 år.
– Branschen har ändrats jättemycket naturligtvis. Det är ett hantverk i grunden, men nu har det blivit mer marknadsföring. När jag började fanns det inte sociala medier och det fanns inte näthandel, så jag började helt analogt men omställningen kom snabbt.
Samtidigt som marknaden har gått mot mer fast fashion, med märken som svenska H&M, spanska Zara och kinesiska Shein, finns det en ökad medvetenhet om produktionsförhållanden och miljöpåverkan.
– Det positiva är att branschen är ganska medveten och vill hitta återvunna och ekologiska material, men det är dock lite dyrare. Så priskonkurrensen är svår, särskilt med de stora kedjorna som har en helt annan business och affärsmodell, säger Carin Rodebjer och tillägger.
– Att det ska vara hållbart och tillgängligt för många, det är omöjligt. Jag tror att alla kunder vill, men det är priset som avgör.
”Sigdes second hand” en pop-up butik med Carin och Judith Rodebjer tillsammans med Susanne Rehnström, vid gården Sigdes i Rone.
Hon har länge diskuterat de här frågorna med sin kollega och vän Susanne Rehnström. Det har inte bara handlat om hållbarhet och långsiktighet i det de gör, utan om att hålla länge själva.
– I början när vi träffades var vi så unga och uppfyllda av New York och energin och körde på. Ju äldre vi blev och ju mer erfarna vi var så tänkte vi, vad är detta? Jag har ju vuxit upp med det här och har vetat att det finns ett annat val, säger Carin Rodebjer och ser sig omkring på den gotländska gården.
Carin Rodebjer vid familjens nya gård, med bostadshuset till höger och uthuset till vänster. Mittemot står även den gamla ladugården. ”Det här blev största lyxen för mig att köpa ett sådant här ställe. Oerhört fantastiskt”, säger hon.
Även Susanne Rehnström har flyttat till en liknande gård, men i Vamlingbo. Och de gör sitt secondhand-projekt ihop.
– Det är jätteroligt att göra det här samarbetet med henne på en helt annan plats. Sist stod vi mitt på Manhattan med visningar och helt hysteriska grejer, där man inte känner lugn utan full on stress.
Tillsammans med sin vän och sin dotter vill Carin Rodebjer göra något annat än tidigare.
– Det ska vara roligt i stället för stressigt, vi tar det som det kommer i gotländska kulturmanér. Det är så skönt på Gotland att det inte bara är pengar det handlar om, utan det är andra värderingar som väger lika tungt, säger hon.
”Här fick vi hela huset med alla grejer i, så vi kommer att sälja vidare det vi inte kan ha”, säger Carin Rodebjer som har samlat ihop möbler, inredning och redskap från gården till en tre-dagars-loppis.