Såidet i Vamlingbo.
När såidet i Vamlingbo, som invigdes i fjol, tändes för andra gången nu i lördags var det inte bara en stor publik som tagit sig till platsen, utan även en forskare från Göteborgs universitets hantverkslaboratorium och personal från olika stift i Sverige. I såidet hade de placerat teknisk utrustning som kommer att mäta temperaturen i såidet under hela processen.
Tjärutvinning är en komplex historia och övervakningen i Vamlingbo kan ge ännu en liten pusselbit till frågan vad det är som göra tjära till riktigt bra tjära.
– Vi har fyra termo-element där inne som mäter temperaturen kontinuerligt. Egentligen skulle man vilja sitta där inne och se vad som händer, säger Arja Källbom vid hantverkslaboratoriet.
Kenneth Winarve, en av såidegubbarna från Vamlingbo, är aktiv i nätverket Nordic Tar Network och har varit med och knutit kontakterna. Nu hälsade han publiken välkommen innan han tillsammans med kollegorna tände såidet:
– Vi har träffats här sedan i november, varje måndag klockan ett, uppgav han.
På de träffarna "smaitas faitviden", det vill säga tjärveden från gamla stubbar klyvs och rensas från jord, grus och annat som kan förorena den slutliga produkten.
Arja Källbom påpekar att det går åt mycket mer tjära till underhåll av byggnader och annat än vad som produceras i landet. Inte minst kyrkor kräver stora mängder tjära, därav Svenska kyrkans intresse för det gamla hantverket.
– Och det är förstås mer hållbart om vi kan tillverka tjära från egen skog, jämfört med att importera från till exempel Kina, säger hon.
Arja Källbom från hanverkslaboratoriet och Ludvig Tigerhielm, tjärentusiast från Stallarholmen, kopplar in termo-elementen som ligger i såidet till en mätdosa.
Den kunskap som man, jämte förstås tjära, hoppas utvinna från såidet på Storsudret, ska användas bland annat för att utveckla och bygga vidare på en annan metod att bränna tjära, som Peter Lingvall, känd tjärbrännare i Värmland, arbetar med.
– Det är en retort-metod, alltså att man eldar utifrån. Hittills har han använt sig av en volym på en kubikmeter tjärved, jämfört med de 38 kubikmeter som finns i det här såidet. Men förhoppningen är att få det att fungera i en betydligt större retort, berättar Arja Källbom.
Efter tändningen inför publik väntar ett par dygns vakande för såideslaget. Med spån, på gotländska dus, ser man till att hålla processen under kontroll. Och för säkerhets skull matade man di sma under jordi med både sup och korv innan såidet tändes.