Bäck Group fyller 40 år i år, än i dag vilar Lennart Bäck och hans kamrater på bluesig grund.
Det var ju på nämnda 70-tal festerna i trakten startade. Då riggades det upp vid Trojaborg intill Kärleksstigen i norra Visby.
Många var gröna vågen-skäggen som då hängde i gräset. 2018 tog traditionen upp på nytt, genom arrangörerna Johan Norrby och Roger Andersson.
Deras vision är tydlig; olika stilar, lokalt, nationellt och emellanåt internationellt. Inte för många akter för besökarna ska också ha tid för häng och gärna en pilsner.
Efter pandemi-uppehåll var nu scenen åter på plats, omgiven av löv och solen där uppe.
Jubilerande Bäck Group var först ut under sen tisdagseftermiddag. Bandet fyller 40 i år, sångaren Lennart Bäck och gitarristen Ulf Jonsson har varit med i alla år.
De satte den tunga bluesen i gungning med låtar av ess som B.B. King och Sonny Boy Williamsson Jr. Björn Linder tog stor plats i ljudbilden med sina munspel.
– Vi sa tidigare i bandet att efter 40 år får det räcka, men nu…varför inte fortsätta tio år till, sade Lennart Bäck efter giget.
Charlotte Berg var enda kvinna på scen under musikfesten.
Charlotte Berg, sprungen från Grötlingbo, var musikfestens enda kvinna. Hon spelade sin vispop tillsammans med kompisen Marcus Högquist.
Bland annat hyllningen till hembygden med den strålande textraden ”om ingenting händer är jag helt beredd”. Lågmält, finstämt, eget och covers.
Charlotte har vid sidan av sitt eget artisteri en parallell karriär som körsångerska i The Visitors, ett Abba-tribute-band som ofta turnerar i USA.
Stevie Klasson och hans kompisar är så nära ett svenskt Rolling Stones det går att komma.
Tredje akten spelade Rolling Stones så det stänkte. Projektet Stoned Rollers är ett slags supergrupp med Stevie Klasson, Bonne Löfgren, Stefan Björk och Jonas Backman, musiker med en diger historia från bland annat Wilmer X, Johnny Thunders, Jerry Williams, Billy Bremner…ja, många fler, så klart.
De fick igång delar av publiken till dans med sina tunga riff, så nära Stones det går att komma. En musikalisk meny för finsmakarna där de flesta sönderspelade Stones-låtarna undveks.
Kebnekajse med Mats Glenngård längst fram, hans fiol är ett viktigt signum i bandets skogsmusik.
Avslutande Kebnekajse knöt ihop festen och blev med sin proggfolkrock en länk bakåt i tiden.
För de var ju med på den tiden. Första skivan "Resa mot okänt mål" kom 1971, bandet splittrades 1978 men 2001 började det åter mullra i berget och har mullrat sedan dess.
Kenny Håkansson har med sin gitarr genom åren varit flitig gäst på Gotland, med Kebnekajse senast 2017 och året därpå som soloartist på första Åhsbergska-festen.
Kebnes barkbröd är otvetydigt en del i den svenska musikhistorien.