Nu är planen att jobba aktivt och strukturerat för att kyrkan år 2050 ska ha 80 procent av öns befolkning som medlemmar och 90 procent ska tycka att kyrkan är relevant.
Många som inte ägnat kyrkan så mycket tanke och hamnar i en svår situation, sorg eller fattigdom, kan få insikt om kyrkans relevans när det händer.
Kyrkan finns där och man kollar inte medlemskap när man hjälper människor. Eller bjuder in till konserter, barnaktiviteter eller delar ut matkassar till jul.
Många som inte är medlemmar vill ha tillgång till kyrkorummet vid olika högtider. Det är som att man ser kyrkan som en del av samhället, något som alla har rätt att ha tillgång till.
Medlemskapet är inte något ställningstagande eller intygande om man tror på Gud. Skulle bara troende kristna vara medlemmar skulle antalet vara ännu lägre än det är i dag.
Det är ju faktiskt få föreningar i landet som kan matcha kyrkans 5,5 miljoner medlemmar.
På Gotland finns ännu en dimension genom alla våra nära hundra medeltida kyrkobyggnader, uppförda i en helt annan tid och dåligt anpassade till hur kyrkan ser ut i dag.
För även antalet som firar gudstjänst går följaktligen ner. Före pandemin låg antalet på nära fyra miljoner söndagsgudstjänstfirare i landet, 2022 var de bara drygt två miljoner.
Enorma och många byggnader ska hållas igång och underhållas, i Sverige finns 3 400 invigda kyrkor, varav 2 955 är skyddade enligt kulturmiljölagen (2022). Det går liksom inte att stänga och överge, eller sälja, en kyrka som inte längre efterfrågas.
Kyrkans existens som samhällsaktör kan ses i samma ljus som många ser på till exempel medlemskap i ett fackförbund. Man är inte intresserad av att bidra förrän man har en direkt personlig vinning av det.
Det solidariska tänk som kyrkan, facket och mycket annat i vårt samhälle är uppbyggt av blir alltmer sällsynt. Något som är sorgligt inte bara för sånt om finansiering utan för att det ökar avståndet mellan människor. Och ju färre som är med och bidrar, desto dyrare och tyngre blir det för dem som är kvar.
ALLNAKKU
Laudag 27 april. Purrhynsis dag. Purrhyns är den gemensamma benämningen på brushanehane, purrhane och brushanehona, purrhyne. I parningsdräkten har purrhan’n en krage på halsen, som kan purres upp, resas upp.
Sundag 28 april. Fagningblåmmdagen. När fagningblåmmar, vitsipporna, snabbt växer upp från sin jordstam och lyfter upp vissna löv är det dags ti fage ängge, att räfsa lövängen som de växer i. (gutamal.org)