Det finns de som skulle välja att jobba snarare än att gå hemma, även om de inte skulle tjäna en extra krona på det. Men om man vill att förhoppningsvis kompetenta personer i yrkesverksam ålder ska bidra till arbetsmarknaden med sina förmågor så är det definitivt klokast att anta att ekonomi är en inte oväsentlig drivkraft för att de ska ta på sig nya arbetsuppgifter, efter att de blivit av med jobbet.
Så i det uppmärksammade fallet med den utköpta tillväxtchefen i Region Gotland, Nils-Erik Selin, så har jag inga kritiska synpunkter mot att han kunnat fortsätta kassera in avgångsvederlag även efter sin comeback på arbetsmarknaden. Jag tycker inte heller att det finns någon anledning att kritisera honom för att det avtal som hans före detta arbetsgivare givit honom också följs.
Men det innebär ju inte att man för den skull behöver vara speciellt nöjd. Hur bra är det egentligen att erbjuda fallskärmsavtal på 15 månadslöner till 59-åriga nyrekryteringar? Är det sunda incitament som skapar de bästa möjligheterna till att man rekryterar någon som är angelägen om att göra ett bra jobb? Eller skapar man en situation där den nyrekryterade kan få begränsade anledningar att bry sig om hur det går?
Det är också störande ofta som Region Gotland ansett sig behöva göra sig av med anställda som man delat ut fallskärm till. Beror det på att man gång efter annan misslyckas i rekryteringsprocessen? Det är litet anmärkningsvärt att Nils-Erik Selin anställdes av Region Gotland när han redan hängde i en annan fallskärm, från Gnesta kommun.
Eller finns det något med kulturen inom Region Gotland som gör det svårt för nyrekryteringar att passa in och accepteras?
Det ena utesluter i och för sig inte det andra. Det kan mycket väl vara fråga om både och.
Om det är någon som ska svara på besvärliga frågor om Nils-Erik Selin och den lönande kalott han hängt under så är det företrädare för Region Gotland. Helagotland sökte dock Lotta Israelsson, HR-direktör i Region Gotland, utan framgång.
En sak vet jag i alla fall. Det är inte speciellt informativt när vi får höra att "Region Gotland ska se över sina rekryteringsprinciper".
Hur vore det om Region Gotland – förutom att hosta upp sjusiffriga belopp – även börjar identifiera och fördela ansvar för uppenbara felrekryteringar. Därmed inte sagt att de nödvändigtvis måste få sparken, så att ännu en fallskärm vecklas ut.