Skattefridagen är den dag på året då en medelinkomsttagare tjänat ihop tillräckligt för att kunna betala hela årets skatter, och som i år infaller den 20 juli på Gotland. Det är alltså först nu som gotlänningar börjar tjäna pengar åt sig själva och inte åt staten.
Det är Skattebetalarnas förening som varje år räknar fram när skattefridagen infaller. Nationellt motsvarar hela årets skatter 54,2 procent av lönen för en normalinkomsttagare, vilket innebär att staten tar mer än varannan intjänad krona i skatt.
De flesta svenskar tycker att det är rätt och riktigt att kärnverksamhet som medborgarna inte själva bäst kan administrera sköts av det offentliga. Dit hör polis, domstolsväsende, försvar och även stora delar av utbildning, vård och omsorg. Men eftersom mer än halva året måste gå innan vi får börja behålla våra egna pengar är det berättigat att fråga sig om skattepengarna verkligen går dit de gör mest nytta.
Skattebetalarnas Slöseriombudsman Josefin Utas arbetar med att uppmärksamma slöseri med skattepengar. På sin Facebooksida 20/7 listar hon några färska exempel. Bland annat har skattepengar gått till opera för myggor och konst för maskar (en miljon kronor), marknadsföring och kommunikation för Sveriges Radio SR (30 miljoner kronor), en blinkande enhörning till Malmö stad (900 000 kronor), Sagan om ringen-inspirerad informationsfilm av Trafikverket för att informera om en dryg två veckor lång vägavstängning i Skåne (400 000 kronor), kostnader för sjukvård och läkemedel till illegala invandrare i Region Stockholm (189 miljoner kronor), ett års drift av Jämställdhetsmyndigheten (100 miljoner kronor), HBTQi-certifiering av anställda i Region Gävleborg (2,1 miljoner kronor), bidrag till Islamiska shiasamfunden i Sverige (3,7 miljoner kronor) och återstående lön till Dan Eliasson, som avsade sig sitt uppdrag som myndighetschef för MSB efter att det avslöjats att han åkt till utomlands till Kanarieöarna innan jul 2020 (3,9 miljoner kronor).
Det finns även lokala exempel på där skattepengar slösas bort. Nyligen köpte Region Gotland ut en chef på teknikförvaltningen som fick ett avgångsvederlag på 684 000 kronor. Kalaset får Gotlands skattebetalare stå för. "Rekrytering är svårt, och det är kostsamt när det blir fel", konstaterade teknikförvaltningens högste chef Patric Ramberg i helagotland.se (17/7).
Den minnesgode minns även Gotlands tidigare regionstyrelseordförande Meit Fohlins (S) lyxresa till filmfestivalen i Cannes 2018 som hon lät folket betala. Fohlin motiverade resan med att "det är viktigt att synas i internationella sammanhang", men utifrån bilder i sociala medier såg det hela mest ut att ha handlat om en nöjesresa med kompismingel, vin och skaldjur. Vad gotlänningarna själva fick ut av detta är högst oklart, eftersom Fohlin inte hade något att rapportera från resan. Fohlin har i efterhand framhållit att resan bekostades av Film Capital Stockholm och inte av gotländska skattebetalare. Men det är missvisande eftersom Film Capital Stockholm finansieras av Gotlands Filmfond, som i sin tur finansieras av gotländska skattebetalare och som betalar in miljontals kronor varje år till de regionala filmfonderna.
Slöseri är en sak, men en vanlig missuppfattning är att pengar bara gör nytta när de hamnar i statskassan. Men pengar gör stor nytta ute i samhället när medborgarna själva får bestämma hur vi vill spendera. Då har varje individ friheten att själv få välja och välja bort, och vara en del av de marknadskrafter som visar om en vara eller tjänst är efterfrågad eller inte, om den bör produceras i större eller mindre omfattning och säljas till högre eller lägre pris. I ett fritt samhälle kan den som tycker att myggopera är viktigt välja att lägga sina pengar på myggopera, men ingen annan tvingas till det.
Det offentliga bör endast ägna sig åt kärnverksamhet och till så låg kostnad som möjligt. Men märk väl att låg kostnad inte är detsamma som låg kvalitet, vilket är en annan vanlig missuppfattning.
Den enda riktigt ändliga resursen är vår tid, och för varje timme som vi arbetar åt det offentliga ger vi av det mest värdefulla vi har. Sverige är redan ett av världens högst beskattade länder, men ändå tycker vänstern inte att skatten är hög nog. Men när skatten tas ut är det inte bara tid av vårt liv som tas ifrån oss, utan även vår frihet att själva få bestämma hur pengarna ska användas och vilka varor och tjänster som vi vill gynna.
Det som de folkvalda egentligen talar om för oss när de tar mer än hälften av vår inkomst i skatt är att de anser sig veta bättre än medborgarna hur pengarna bäst ska användas trots uppenbart slarv, slöseri och felaktiga beslut. Men pengarna tillhör först och främst den som har jobbat ihop dem, för det är där som värdet har skapats. Det är dina pengar innan det är statens.
Att vi måste arbeta mer än halva året innan vi får behålla våra egna pengar visar tydligt att varje förslösad skattekrona inte bara är en stöld från folket, utan även ett bevis på att det finns gott om utrymme att sänka skatten.