Jag har full respekt för alla som inte är uppkopplade, inte vill vara uppkopplade eller inte kan vara uppkopplade.
Samhället måste fungera för alla och det digitala skiftet skär genom grupper och generationer och skapar en klyfta mellan dem som kan och vill vara digitala och dem som inte kan eller vill.
När Region Gotland nu inför en möjlighet att chatta via 1177 är det ett viktigt steg framåt. Vi verkar lyckligtvis ha kommit förbi diskussionen om vårdappar som vårdens förstörare till att inse att de utgör en lösning och en avlastning av den fysiska vården. De privata aktörerna gick före men nu följer också den offentliga vården och det är bara positivt.
Inför valet gick både Moderaterna och Centerpartiet ut med ett förslag om en digital vårdcentral på Gotland, nu tas ett första steg och det är bara att hoppas att politiken orkar fullfölja arbetet fullt ut.
För den som behöver en snabb vårdkontakt är det digitala oslagbart. Man skickar en fråga och får svar så fort någon sett och prioriterat behovet av återkoppling. Istället för att sitta i telefonkö med långa väntetider för ärenden som kunde ordnats omedelbart via en sajt eller en app.
I dag är vi vana att kunna ordna saker själva via nätet och när detta inte är ett alternativ blir många av oss irriterade. Uppsägningar av olika slag är ofta kopplade till obligatorisk mänsklig kontakt med förhoppningen att man ska kunna övertalas att inte genomföra den tänkta uppsägningen.
Den som tror att uppringaren, efter x antal minuter i telefonkö, skulle vara mer mottaglig för en övertalning än med ett vänligt mejl, borde tänka ett varv till.
Ett annat ofog är att inte ens ha möjlighet till att ställa frågor digitalt. Som när man klickar på "Kontakta oss" men får upp ett galleri av färdigformulerade frågor med färdigformulerade svar. Är man så benägen att med alla till buds stående medel slippa ha kundkontakt bör man inte bli förvånad när kunderna överger en.
För alla som växt upp med datorer och smarta telefoner som en självklarhet är själva tekniken inget större problem. Man förstår snabbt hur olika modeller och plattformar fungerar.
För alla som växte upp under tiden när brevskrivande uteslutande skedde via det som i dag kallas snigelpost blir tekniken ett hinder men ofta ändå överkomligt.
Svårare är det med allt det andra man behöver lära sig för att klara en digital vardag. Källkritik är kanske det viktigaste av allt. Både för att undgå att bli lurad genom att se igenom bedragarnas metoder och för att inte fastna i filterbubblor där parallella versioner av verkligheten beskrivs och där konspirationsteorierna frodas.
Källkritik och ett allmänt kritiskt förhållningssätt är något som även de mest teknikpositiva personer behöver lära sig. Det finns få saker mer viktiga att i tidig ålder lära barn och unga i skolan där internet och det digitala är en naturlig källa för att inhämta kunskap på egen hand.