Man ska inte gråta över spilld mjölk, heter det enligt ett talesätt. Men jag får god lust att både böla och bröla när jag läser om hur mjölken från Frindarve fortfarande hälls ut. Istället för livsmedel blir mjölken hanterad som ett problematiskt avfall. Alla inblandade är hemlighetsfulla och smusslar med varför det fortfarande skulle vara nödvändigt. Arla Sveriges presschef Max Wallenberg är verkligen inte till mycket hjälp med information:
– Nej, de har inte kommit upp i den nivå som krävs. Så snart de uppfyller kraven kan de leverera igen.
Någon nivå är hög, men inte på ambitionen att informera.
Det har pågått sedan i höstas, denna mjölkning för kråkorna. Om man häller ut 12 000 liter mjölk om dagen i ett halvår så blir det nästan 2,2 miljoner liter mjölk totalt. Det är en svårgripbar mängd att föreställa sig. Den hade räckt åt många bad åt Cleopatra, som sägs ha badat i mjölk för hudens skull. DET brukar framställas som extravagant. Men hon gjorde ju åtminstone något bruk av den.
Men för att göra det lite mer gripbart så blir 2,2 miljoner liter mjölk ungefär 36 liter mjölk per gotlänning. Samtidigt uppmanas vi konsumenter – bland annat av miljöskäl – att inte hälla ut mjölk bara för att den passerat bäst-före-datumet. Vi vill ju inte ha något onödigt svinn av värdefulla livsmedel?
Men medan vi står och sniffar på den sista slatten mjölk i paketet och funderar om den duger till att slå i en kopp te, så är hanteringen av mjölk i en annan del av samhället så vårdslös att en gård som inte levt upp till Arlas reglemente fortfarande inte får leverera många månader senare.
Mjölken från Frindarve kan alltså fortfarande inte användas. Tydligen inte ens till det mjölkpulver som är en av de stora produkter som produceras vid Visby mejeri.
Hur mjölkpulver tillverkas kan man läsa om bland annat på wikipedia. En process där mjölken bland annat vid två tillfällen hettas upp till 100 respektive 80 grader, medan den reduceras från vått till torrt.
Jag finner det svårt att ta in och acceptera att mjölken från Frindarve fortfarande behandlas som att den vore helt otjänligt och omöjlig att använda. Vad är det som Arlas leverantörer förväntas leva upp till och vad är det de riskerar att drabbas av om de av någon anledning skulle hamna i onåd hos en så dominerande aktör?