Från grön plast till brunt papper. Matavfallet ska tas om hand under hållbarare former, är det meningen. Och bioplastpåsarna ska sluta fastna i den kvarn där matavfallet mals efter att det samlats in.
Man kan, på goda grunder tycker jag, ifrågasätta om det är en vettig prioritering att lösa ett litet koncentrerat kvarnproblem genom att skapa ett utbrett problem med papperspåsar i upplösningstillstånd. Är det inte tillräckligt att jag ska behöva ha mellanlagring av kompost under min diskbänk? Ska jag dessutom med ojämna mellanrum behöva gegga ner mitt skåp och mina golv, när papperspåsarna inte klarar att förvara sitt blöta innehåll utan läckage?
Det är inget litet plus om avfallet stannar i påsen.
Är det givet att effekterna av påsbytet är gynnsamma, när man tvingas byta påse allt oftare för att försöka undvika att papperspåsen hinner förlora sin hållfasthet? Och är det inte stor risk för att många slutar att lägga blött matavfall i avsedd påse, för att istället dumpa klägget bland det brännbara, där man kan vara mer hoppfull om att påsen håller tätt?
Det tycks mig som att det är stor risk att påsbytet är både opraktiskt och kontraproduktivt.
Det är ofta så, med jakten på det hållbara, att man hamnar snett. Som när regeringen införde skatt på butikernas bärkassar av plast, vilket medfört en gigantisk försäljningsökning av icke återvinningsbara avfallspåsar på rulle.
Fungerande kärnkraftverk lades ner, bland annat eftersom bränslet är en ändlig resurs. Därför tvingas vi nu elda med olja för att alstra el och vi importerar el som bland annat kommer från kolkraft och elpriserna rusar. Många varnade för konsekvenserna av att avveckla kärnkraftverk och dessa varningar har nu bekräftats. Men det var somliga som inte ville "se det komma".
Vattenkraft är en annan koldioxid källa till el. Vi vet ännu inte konsekvenserna med det pågår en omprövning och det är stor risk att den leder till omfattande inskränkningar i möjligheterna att generera el med vattenkraft. Vattendragen har förvisso andra värden än för kraftproduktion men jag är under nuvarande omständigheter nervös över hur denna avvägning ska göras och vad den kan leda till. Det är ju inte som att konsekvensanalysen varit bra, eller ens existerat, vid tidigare beslut från politik och myndigheter med bäring på energiförsörjningen.
Region Gotland har all anledning att lyssna på kritiska synpunkter på kompostpåsar i papper. Kanske kan de återvinnas för någon annan användning som de är bättre lämpade för.