En mycket städad och ovanlig syn på Lindgårdens restauranggolv. Pappåsen, som är både mindre och går sönder snabbare, blir full på nolltid, berättar Fredrik Torppa och Frida Domnauer.
Den gröna kompostpåsen i bioplast som länge funnits på Gotland håller på att fasas ut. Därför har regionen nfört en påse för matavfall i vattenavvisande kraftpapper.
Bland gotlänningarna tycks reaktionerna inte ha låtit vänta på sig, baserat på de synpunkter som den senaste tiden kommit in till tekniska förvaltningen.
Att de nya påsarna går sönder lättare och snabbare än de tidigare, är en synpunkt som återkommer. Ett par av de som hört av sig till regionen ifrågasätter även syftet med papperspåsarna och på vilket sätt det nya systemet ska gynna miljön och bidra till en bättre avfallshantering på ön.
Fredrik Torppa, köksmästare på Värdshuset Lindgården i Visby, är en av de som nyligen skrivit mejl till region. Han ser en stor försämring med de nya matavfallspåsarna, som leder till betydligt mer jobb för personalen.
– De är mindre än de förra men framförallt så går de sönder mycket lättare, säger han.
Fredrik Torppa, som är köksmästare på Lindgården, skrev nyligen ett brev till regionen. Han tror att klagomålen kommer att bli betydligt fler när öns restauranger och storkök tvingas gå över till kompostpåsar i plast.
Övergången till de bruna papperspåsarna har vållat viss debatt under flera år. Redan 2019 uttryckte avfallsenheten en vilja att prova sådana, men att det skulle börja som ett testprojekt med möjlighet för medborgarna att tycka till.
När de nya påsarna började användas i början av 2022, skulle det ske i ett pilotområde i Visby och efterföljas av en utvärdering. Enligt Fredrik Torppa finns en egen sådan pilot inriktad på verksamheter som restauranger, och där Lindgården har ingått.
– Vi har fått höra att man skulle utvärdera redan under våren, men det har inte skett, säger han.
Lindgårdens köksmästare Fredrik Torppa har mycket svårt att förstå regionens tankegångar kring det nya systemet. "Vad vinner man på att vi slänger hundratals små papperspåsar, som ändå går sönder, i ett kärl?".
Hemma i sin lägenhet kan Fredrik Torppa leva med förändringen, säger han. Men när det kommer till restauranger och andra verksamheter med stora mängder matavfall, tror han att kritiken kommer att bli stor efterhand som fler ska gå över till papperspåsarna.
– Om vi har de här problemen så kan jag tänka mig att andra också kommer att få det. Och att det lär bli protester, både från privata men också regionens egna verksamheter.
Vad hoppas du få för svar av regionen?
– Att man åtminstone tar en titt på det här, ska det vara så här? Man behöver inte gå tillbaka till de gamla påsarna, men kanske finns det andra papperspåsar som är bättre. Vi har ett stort fokus på att bli mer ett mer hållbart företag och vi vill gärna göra vad vi kan. Men jag förstår helt ärligt inte fördelarna, varken för oss och för miljön när vi ska slänga massvis med papperspåsar i kompostkärlen.
Han får medhåll av Frida Domnauer som driver Värdshuset Lindgården, och hon konstaterar krasst:
– Vi vill bli mer hållbara men det här är inte hållbart. Det är värdelöst, om du frågar mig.
Frida Domnauer, som driver Lindgården, tycker inte att påsarna håller måttet, bokstavligen. "Det här är värdelöst", säger hon.
Även flera privatpersoner som skrivit in till regionen, är frågande till hur det nya systemet med papperspåsar bidrar till att göra öns avfallshantering mer hållbar. En farhåga som återkommer är den att en större del av matavfallet istället hamnar i brännbart.
En scenario som skulle gå stick i stäv med målet att öka mängden insamlat matavfall, i linje med Region Gotlands avfallsplan 2020-2030.
Matavfallspåsar i papp behöver inte sorteras ut inför den här processen, förklarar regionens avfallsutvecklare Ingalill Gerber-Lindgren, i ett svar till en av synpunktslämnarna där hon också konstaterar att Region Gotland av denna anledning är mer eller mindre tvungna att övergå till systemet med pappåsar.
GT har utan framgång sökt regionens avfallsutvecklare för en kommentar kring hur regionen ser på eventuella problem och hur utbrett missnöjet är med de nya papperspåsarna – samt i vilken utsträckning de gamla påsarna i bioplast fortfarande används av abonnenterna.