Ett mycket bra förslag. Det har jag tyckt länge.
Avgifter används ofta för att styra medborgarnas beteende. Så kan man exempelvis se till att fler parkerar sina bilar någon annanstans, eller rent av tar cykeln, istället för att parkera på attraktiva p-platser där det behöver finnas tillgängliga platser.
Men hur styr avgifter för att lämna saker på återvinningen, avgifter som dessutom åtminstone för en lekman framstår som tämligen godtyckliga?
Lärdomen kan ju inte gärna vara att den där... ja, exempelvis fåtöljen som jag köpte för 20 år sedan och som nu definitivt är färdigsutten, den borde jag aldrig ha skaffat mig.
Dessa avgifter styr medborgarna att försöka göra av med sitt skräp på andra sätt. Beroende på vad det är finns det en uppsjö av olämpliga eller rent av olagliga alternativ. Elda upp det. Dumpa det på välgörenhetsorganisationer, trots att man vet att prylarna är osäljbara. Kasta det i skogen. Smyga in det bland hushållssoporna. Lämpa av det vid obemannade platser för sopor och återvinning. För att nämna några exempel.
Men i själva verket vill ju Region Gotland att allmänheten ska komma till återvinningen så att skräpet kan tas om hand på rätt sätt. Somligt kan återanvändas i sin existerande form. Annat kan återvinnas och bli råvaror för ny tillverkning. En del kan brännas och exempelvis värma hem till fjärrvärmeverkens kunder. Det miljö- och hälsofarliga kan destrueras och det som inte är farligt men som inte kan göra ny tjänst på något vis kan deponeras. Borde regelverket i så fall inte uppmuntra till att allt avfall genomgår denna bedömning?
Av någon anledning är Gotland avfallshantering redan jämförelsevis dyr för medborgarna. Extraavgifter för dem som hanterar avfall på det sätt som Region Gotland vill att de ska göra, är definitivt kontraproduktivt.
För övrigt blev jag mest deprimerad av nyheten häromdagen att föroreningarna vid Södervägs brädgård nu på nytt ska undersökas, inför en eventuell framtida sanering. Tre år ska det tydligen ta att bestämma vad man ska göra, om man överhuvudtaget ska göra något.
Södervägs brädgård har jag skrivit om ett flertal gånger under mina över 15 år på Gotland. Och föroreningarna där var en följetong långt innan dess.
GA har tidigare skrivit om att varningsskyltar saknas och att platsen endast är avspärrad med en lågt hängande kätting. När man hänger upp tydliga varningsskyltar så kan man väl komplettera dem med sådana där skyltar som man märker ut fornminnen med. Definitivt med tillägget att detta inte är den typ av fornminne som ska besökas.