Nya undersökningar inledda vid förorenade platsen

Nya undersökningar av föroreningarna vid Södervägs brädgård har påbörjats. Arbetet ska pågå under tre år för att klargöra vad en slutlig sanering kan kosta.

1956 började Södervägs brädgård impregnera bland annat telefonstolpar och slipers med kreosot. Arbetet fortsatte till slutet av 1990-talet.

1956 började Södervägs brädgård impregnera bland annat telefonstolpar och slipers med kreosot. Arbetet fortsatte till slutet av 1990-talet.

Foto: Per Leino

Vall2022-10-11 09:06

Naturvårdsverket beviljade i maj 8,4 miljoner kronor till fortsatta undersökningar vid Hardings i Vall. En inledande kartläggning av gifter i brädgårdens byggnader har gjorts under sommaren, för att förbereda en framtida rivning.

– Efter det har vi fokus på grundvattnet. Vi håller på att upphandla konsulter för provtagning och räknar med att borra grundvattenrör i vår, säger projektledaren Kristina Sjödin, SGU, och tillägger att efter det ska prover på jorden tas.

Under 2024 hoppas Kristina Sjödin att man har en klar bild av hur förorenad marken vid brädgården är, och vilka metoder som ska användas vid en sanering. Med det underlaget kan man sedan söka pengar hos Naturvårdsverket för den avslutande saneringen.

undefined
Trots att området är kraftigt förorenat med kreosot så besöks Södervägs brädgård av bland andra graffitimålare.

Det är mer än 20 år sedan länsstyrelsen gav Södervägs brädgård högsta riskklass. Området är Gotlands mest förorenade plats. Naturvårdsverket har efter det klassat brädgården som ett nationellt prioriterat objekt.

Flera förberedande undersökningar har gjorts, men att komma till en slutlig sanering av marken har varit en mycket långdragen process. Flera tvister om vem som ska betala saneringen har förekommit. Ansvarsfrågan försvårades när tidigare fastighetsägaren Träimpregnering Gotland AB försattes i konkurs 2017. Efter det saknar fastigheten juridisk ägare, vilket innebär att staten inte kan anslå pengar till en sanering.

För att få statliga bidrag till en slutlig sanering behöver fastigheten få en ägare. SGU föreslog 2019 att Region Gotland skulle överta brädgården. 

– En expropriation är viktig för att Naturvårdsverket ska kunna finansiera saneringen, påpekar Kristina Sjödin.

När regionstyrelsens arbetsutskott tog upp frågan om expropriation för ett år sedan beslutades dock om en återremiss. Det finns inga garantier att staten kommer att bekosta en sanering, och då kan de bli dyrt att stå som ägare.

Efter att Naturvårdsverket beviljat pengar till fortsatta undersökningar minskar osäkerheten. Regionstyrelseförvaltningen tänker väcka frågan om expropriation igen, men tidigast 2024 när resultaten från undersökningarna presenterats.

undefined
Vid saneringen 2007 skars en del av cisternerna upp för att man skulle kunna tömma dem på kreosotolja.

Södervägs Brädgård startade sin verksamhet i Visby. 1952 flyttades den till Hardings i Vall. Fyra år senare inleddes verksamheten med impregnering med kreosotolja av bland annat telefonstolpar och slipers till tunnelbanan i Stockholm. Verksamheten med impregnering upphörde först mot slutet av 1990-talet. Fram till slutet av 70-talet leddes processvatten direkt ut i ett täckdike, vilket bidragit till att området är kraftigt förorenat.

Utsläppen från brädgården har påverkat grundvattnet kraftigt. För att lösa problemen har grannfastigheter försetts med vatten via kommunala ledningar.

En första undersökning som gjordes 2003 visade att området i Vall är kraftigt förorenat. 2007 gjordes en inledande sanering, då brädgårdens cisterner tömdes på kreosot. SGU (Sveriges Geologiska Undersökning) övertog ansvaret för undersökningarna 2013, men först sedan länsstyrelsen beviljat bidrag 2017 kunde kompletterande utredningar göras.

Trots att brädgården är kraftigt förorenat så är området besökt, konstaterade GA vid ett besök förra året. Varningsskyltar saknas och enda avspärrningen är en lågt hängande kätting som det är enkelt att kliva över. Det är lätt att ta sig in på området, och bland andra har graffitimålare lockas till platsen för att måla på byggnadernas stora ytor

Kreosot

Kreosot är en blandning av många olika ämnen och är en restprodukt vid torrdestillation av stenkol för att tillverka koks. Sedan sent 1800-talet har kreosot använts för att impregnera trä som skydd mot angrepp av röta och skadeinsekter.

Det är fortfarande tillåtet att impregnera trä med kreosot. Det är dock förbjudet att ha inuti byggnader, oavsett ändamål. Förbudet gäller även trä till leksaker, på lekplatser, i parker och trädgårdar och anläggningar för friluftsliv, samt trädgårdsmöbler.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!