Nytt elprisrekord under fredagen i det sydligaste av Sveriges fyra elområden. Det så kallade spotpriset var 447,22 ör per kWh. Det är inte detsamma som konsumentpriset.
Även i det nästa sydligaste elområdet, där Gotland ingår, var priset högt. 262,01 ör per kWh.
I nordligaste elområdet? 3,38 öre. Så priset i syd var mer än 132 gånger högre än priset i norr.
Där har vi konsekvenserna över de usla överföringsmöjligheterna i det svenska elnätet. Där har vi konsekvenserna också av avvecklingen av fungerande elproduktion i södra Sverige. Samt, naturligtvis, av den godtyckligaindelningen av Sveriges elområden.
På Folkbladets ledarsida i GT skrev Erik Fransson i fredagstidningen om elpriserna:
"Men allt detta är bara bevis för att marknaden fungerar som det är tänkt.
Själv tycker jag att marknadslösningar på viktiga samhällsfunktioner bara skapar problem. Problem som blivit tydliga när de sätts på prov i kris. Problem som vi nu ser och som måste lösas."
Att skylla på "marknaden" och "marknadslösningar" är underligt.
Det är inte "marknaden" som delat in Sverige i fyra elområden. Det är politiska beslut. Beslut som också kan ändras.
Det är inte "marknaden" som har lagt ner elproduktion i södra Sverige. Även detta är politiskt orsakat.
Och det är inte "marknaden" som orsakat den bristande överföringskapaciteten i det svenska elnätet. Det ansvaret bär den statliga myndigheten Svenska Kraftnät som på sin egen hemsida medger att myndigheten ska se till att det "svenska kraftsystemet är hållbart, säkert och kostnadseffektivt". Myndigheten planerar nu för kontrollerade strömavbrott därför att man riskerar att inte klara att förse hela elnätet med el.
Överföringskapaciteten i befintliga ledningar blir av tekniska skäl dessutom ännu sämre än den var tidigare, just på grund av så lite el produceras i södra Sverige. Att mindre elektricitet produceras där gör också att mindre elektricitet kan ledas dit.
Men jag förstår att en S-märkt ledarsida kan känna att det är bekvämt att skylla på en anonym marknad. Men det är politiken och staten som skapat de förutsättningar som orsakar problemen i den svenska elförsörjningen.
Den goda nyheten är väl att de problem som orsakats av dålig politik kan avhjälpas med god politik. Men det är inte gjort i en handvändning. Det tar tid att bygga ny elproduktion och att avhjälpa transfereringssystemets brister. Och vi behöver definitivt en regering som exempelvis är fri från det skadliga inflytande som utövats av kärnkraftens fiender.