Vi kan det här nu: tjänstemän förordar sammanslagning eller nedläggning av skolor på den gotländska landsbygden. Bygden manifesterar och tar fram kompletterande fakta och underlag. Insändare skrivs, protester förs fram.
Förslagen om nedläggning dras tillbaka och allt fortsätter som förut.
Det är en orättvis beskrivning så till vida att förvaltningen verkligen har undersökt olika alternativ, dessa är beskrivna i underlaget till politikerna. Men tjänstemännens värdering av och tillit till alternativen skiljer sig en del från politikernas visioner och familjernas behov och verklighet.
Oscar Lindster (S), ordförande för barn- och utbildningsnämnden, poängterar att man nu INTE får återgå till business as usual utan att det krävs hårt arbete och engagemang för att se till att få utbildningen och organisationen att fungera långsiktigt. Ökat samarbete mellan skolorna är en del i lösningen.
Klart är att det inte går att fortsätta svälta ut skolorna genom att lärare och elever fortsätter att välja andra skolor på grund av det ständiga hotet om nedläggning.
Så vad behövs? En uppriktig satsning för att få det hela att lyckas.
Varför inte lära av Hemse vårdcentral? I ett reportage på Helagotland kan vi läsa om hur man där lyckades vända en negativ trend till en framgångssaga. Det finns paralleller att dra till skolorna på norr. Inte minst när det gäller svårigheten att rekrytera.
Linda Rung, ordförande för Sveriges lärare Gotland, säger till P4 Gotland att politikerna nu måste tillföra de resurser som behövs. Det hade man behövt även vid en sammanslagning eftersom en sådan inte hade sparat pengar, tvärtom, det hade kostat mer. I alla fall initialt.
Varför inte våga satsa resurser på ett projekt med syfte att lyfta skolorna istället för att sänka dem? Ge lärarlagen fria händer att utföra sitt arbete utifrån tydliga mål om samarbete och samverkan.
Erbjud högre löner för att vara med och bygga en kommunal skola med egen profil. Våga tänka utanför den berömda boxen men utifrån professionens perspektiv, inte politikens. Lär av personallaget vid Hemse vårdcentral. Våga ge det tid, våga ge det resurser.
Med målet att skolorna på norr ska bli skolorna som både lärare och elever väljer i första hand, inte sista.
UPPLAGA
I dessa tider är det få medieföretag som kan skryta med ökad upplaga. Därför är det väldigt roligt att konstatera att Gotlands Allehanda "håller nollan" i årets redovisning av upplagor för svensk dagspress. Grattis! Gotlands Tidningar minskar tyvärr med 200 exemplar totalt.
Totalt minskar antalet prenumeranter på papperstidningarna (GT och GA) med 1 500 men det balanseras med ett plus på 1 300 för våra produkter digitalt (e-tidning och Helagotland). Att alltfler väljer att läsa tidningarna digitalt är en utveckling som de flesta medieföretag anpassar sig till. De som väljer att enbart hålla sig kvar i pappersform är tyvärr en utdöende art.
ALLNAKKU
Laudag 23 mass: Langgstanggis dag. Langgstanggi är den långa stången bland fingrarna, alltså långfingret. Närmast detta finger åt lillfingerhållet till finns tårpan, det vill säga ringfingret.
Sundag 24 mass: Masspeitns dag. Strandskatan heter masspeitn eller marspitn på gutamål, och det finns flera förklaringar till namnet. Den kanske mest troliga handlar om den framträdande näbben, som liknar ett spett, spit på gutamål. Näbben används också så, när fågeln sätter ner den och letar föda. Förledet i namnet kan vara mar- som betyder hav, eller möjligen månaden mars. (gutamal.org)