Carin Götblad, deltidsgotlänning och polismästare vid NOA, fick en del kritik när hon i somras lyfte möjligheten att föra in mer etik och moral tidigt i skolan på bekostnad av matematikundervisningen.
Ett synnerligen bra förslag tycker denna ledarsida. När jag skrev om just detta perspektiv 2011 fick jag också en hel del kritik som gick ut på att min argumentation visade att jag helt enkelt inte begrep särskilt mycket.
Min utgångspunkt var då, och är fortfarande, att det för de allra, allra flesta kommer det aldrig att uppstå en situation i livet där du behöver använda kunskapen om hur man ställer upp och räknar ut en ekvation. Eller använda det binära talsystemet.
Grundläggande matematik ska vi givetvis lära oss tidigt och öva mycket under skoltiden. Man måste klara att räkna plus, minus, delat, gånger och procent och förstå vissa grundläggande matematiska sammanhang. Jag förstår också att värdet kan vara högre än att man har praktisk användning för sina kunskaper i vardagen.
Men...
"Men när man väger olika värden av kunskap mot varandra tycker jag att det finns anledning att uppgradera annan kunskap hellre än den teoretiska matematiken.
För skickar vi ut eleverna i världen utan en gedigen grund i människors rättigheter och hur en demokrati fungerar (med både skyldigheter och rättigheter) får det drastiska och konkreta effekter.
För att inte tala om vikten av att satsa på ämnen som verkligen lär oss att förstå livet och logiska sammanhang: språket, konst, musik och teater".
Jag höll på att säga jag inte kunde sagt det bättre själv.
Tankarna kring detta kom upp när jag läste utbildnings- och arbetslivsförvaltningens utredning om kostnadsfri kulturskola som rapporterades till barn- och utbildningsnämnden denna vecka.
Jag har en relativt automatisk reflex att känna motvilja mot krav på att det ena och det andra ska bli "gratis" för kommuninvånarna. Det blir inte gratis för att det inte tas ut en avgift och det leder ofta till ökade kostnader i en redan trängd offentlig sektor.
Det finns dock insatser där kostnaderna totalt sett minskar om man gör en verksamhet kostnadsfri istället för avgiftsbelagd. Kostnadsfri kulturskola är i mångt och mycket en sådan åtgärd. Det framgår efter intervjuer med 20 kommuner som redan infört detta.
Framför allt är det administrationen att kräva in avgifterna som sparar pengar åt kommunen. Beslutet att ta bort avgifter har i övrigt inte lett till jättestora förändringar och de flesta kommuner har sett till att ekonomiska ramarna fått vara desamma så inga neddragningar har behövts på grund av just detta beslut.
I dagarna rapporteras dock oroande uppgifter om att nästan hälften av landets kulturskolor väntas få mindre pengar av sina kommuner under de närmaste fyra åren.
Så trots bistra tider, eller kanske just på grund av dem, finns all anledning att låta tankarna om en avgiftsfri kulturskola gå vidare.