Efter ett år på posten så valdes för ett par veckor sedan Kirsten Åkerman till ytterligare två år som ordförande för Gotlands Förenade Besöksnäring. I en text som publicerats på Gotlänningens ledarsida i GT, skriver hon nu om färjetrafiken på ett intressant tema under rubriken: "Vi har fastnat i en illa genomtänkt koncessionslösning".
Det är extra intressant just eftersom Kirsten Åkerman har det uppdrag hon har och därför att hon framför en väldigt grundläggande kritik mot upplägget för dagens trafik.
Hon skriver att: "Sedan flera decennier har vi accepterat en modell för färjetrafiken som innebär kostnader för Gotland som inte står i proportion till någon annan infrastrukturlösning i vårt avlånga land. [...] Nu måste en helt ny lösning fram som stödjer och tryggar ön och bygger Sverige."
Så vitt jag förstår det har hon en betydligt mer omfattande kritik mot dagens förhållanden, än enbart mot prisnivåerna för passagerare och gods.
Därmed inte sagt att Kirsten Åkerman är tydlig med hur trafiken borde vara upplagd istället. Det är nog klokt att hon inte blir detaljerad och specifik i detta avseende. Men det hade varit välkommet med åtminstone någon antydan om i vilken riktning man kan hitta vägar mot förändring som verkligen skulle kunna ändra förutsättningarna och leda till en färjetrafik som bättre tjänar Gotland.
Det råder förvisso verkligen olika uppfattningar om färjetrafiken på ön. Det kommer ofta till uttryck bland annat på GA:s och GT:s insändarsidor, i form av radikala förslag till nytänkande och förändrade prioriteringar. Men från vad man skulle kunna kalla det officiella Gotland är uppslutningen ändå total kring en trafikmodell som dagens och de gotländska ståndpunkterna. Kirsten Åkermans utspel kan åtminstone tolkas som avvikande från denna enighet.
Frågan är dock om inte detta initiativ borde ha tagits tidigare för att om möjligt påverka upphandlingen av färjetrafiken från 2027 och framåt. Även om vi ännu inte har fått läsa det – vilket i sig är frustrerande – så är ju upphandlingsunderlaget redan klart. Det kan förstås innehålla vissa möjligheter till flexibilitet för hugade anbudsgivares lösningar för trafikens upplägg och prissättning. Men med obesett upphandlingsunderlag så måste man konstatera att det finns en risk att utrymmet för att tänka nytt är begränsat.