Bostadsfrågan är ett återkommande ämne på denna sida. Liksom i den allmänna debatten, lokalt på Gotland, så också i riket.
Att en så fundamental funktion som tillgången på bostäder är ett av våra största bekymmer är inget annat än en skam. Därtill obegripligt.
Här finns så många regler och styrningar att hela marknaden verkar ha slagit knut på sig själv. Man talar om marknadshyror som ett hemskt hot i kulissen, som om det inte redan är precis det vi har: Extrema hyror på en svart marknad, en enorm andra-hands-utyhyrnings-cirkus utan transparens och insyn.
Precis som med arbetsmarknaden är allt frid och fröjd för dem som "är inne" men hart när omöjligt för dem på utsidan att komma in.
Liksom det anses fult och diskriminerande att bygga enklare bostäder anses enkla jobb (som inte kräver utbildning) vara förnedrande. Hellre ingen bostad alls, hellre inget jobb alls, verkar vara modellen.
Man undrar onekligen vad som hänt om partierna satsade mer krut på att lösa dessa grundläggande förutsättningar. Hur hade det påverkat till exempel segregation och brottslighet?
En målsättning med bostadsmarknaden har varit att inte bygga för olika grupper utan att alla områden ska vara till för alla för att skapa blandade boenden. En god ambition, men som alla goda ambitioner är de ibland det godas fiende.
När alla gamla skulle bo kvar hemma så länge som möjligt skapades andra utmaningar. När psykiatrireformen skulle ge alla ett eget boende istället för institutionerna, skapades nya utmaningar för samhället och dem som berörs.
Belastningen på hemtjänsten har ökat när fler äldre med stora vårdbehov bor kvar hemma. Särskilda boenden blir till för äldre i livets slutskede med behov av vårdresurser som är större än vad som erbjuds.
Efter hand har vissa bostäder pekats ut som ungdoms- eller seniorbostäder. Det vill säga att man har förtur till dessa om man är ung eller gammal. Under många år har behovet av seniorboenden diskuterats och äntligen har vi ett första sådant klart på gamla A7-området i Visby.
Det behövs fler sådana, tycker bland andra Håkan Ericsson (S), ordförande för socialnämnden. För att få till fler seniorboenden vänder han sig till det privata näringslivet, det som han helt vill utestänga när det handlar om nästa steg i bostadsstegen: särskilda boenden.
Jag tror det är ett klokt initiativ att uppmuntra till fler boenden som är anpassade till dagens äldres behov och önskemål. Vi behöver fler tillgängliga bostäder generellt och om fler äldre kunde flytta till trygga seniorboenden med möjlighet till gemenskap skulle många bostäder frigöras på den allmänna bostadsmarknaden.
Dock måste det finnas incitament för privata aktörer att bygga dessa, för samhället viktiga, bostäder. Här kan Håkan Ericsson bidra med politiska beslut. Jag ser fram emot initiativ i denna riktning från S&M-styret i socialnämnden så fort som möjligt.