De senaste decennierna har regeringar bildade på båda sidorna av blockgränsen gärna talat om hur de ska underlätta för företagande och göra regelbördan mindre tung. I själva verket har dessa regeringar – om än i något olika grad – varit bättre på att hitta på nya administrativa pålagor än på att förenkla eller avskaffa de gamla. Syftena är naturligtvis (oftast) behjärtansvärda, men man kan med fog undra hur mycket dessa administrativa plikter egentligen tillför och hur mycket de förstör. Och företagens årsredovisningar bli tjockare och tjockare. Och, gissar jag, mindre och mindre lästa.
Påfunden har för all del inte bara inrikes upphov. På Helagotland kan man läsa om EU-förordningen Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD) som innebär att från årsskiftet kommer större företag (och mindre företag de gör affärer med) att påtvingas nya krav att redovisa sitt arbete med social och miljömässig hållbarhet.
Vad kommer detta att få för konsekvenser? Det vi med säkerhet kan säga är att näringslivets administrativa börda växer igen. Om CSRD skrev Dagens Industri 19 september under rubriken "Revisorna jublar över regelregnet":
"Hållbarhetstjänster är redan i dag en guldgruva för de stora revisionsjättarna, men nu väntar en kraftig tillväxt även för den traditionella revisionsverksamheten."
När företagen tvingas till nya typer av redovisning och administration, så borde det vara obligatoriskt att också avskaffa plikter som visat sig göra begränsad nytta. Varje pålaga innebär att företagen tvingas ägna sig åt annat och myndigheternas ohämmade kontroll riskerar att leda till att det de kontrollerar blir krympande verksamheter och eroderande välstånd.
Krånglet gäller för övrigt inte bara regelverket. Praktik och rättstillämpning angående offentlig upphandling har i Sverige antagit former som gör att många företag – trots marknadens storlek – väljer att avstå från att ge sig in i det. Antingen på grund av egna bittra erfarenheter eller på grund av vad andra berättat. Det negativt för näringslivets utveckling, men även för upphandlarna och för skattebetalarna när konkurrensen hämmas.
Det är kanske inte genom att avkräva företagen en omfattande dokumentation som man uppnår bäst resultat, ens för de mål som regleringarna införs för att tjäna.