2003 kunde Region Gotland bevisa att öns hälso- och sjukvård var underfinansierad med 120 miljoner kronor på grund av ö-läget. När frågan undersöktes 2017 blev svaret att underfinansieringen var mellan 200 och 300 miljoner kronor. 2023 fastslogs underfinansieringen till 300 miljoner kronor, allt detta enligt regionens egna siffror.
I och med de senaste årens inflation är det troligt att dagens siffra skulle bli högre.
Genom åren har regionen trots allt klarat av att bära underfinansieringen genom att spara på de kommunala verksamheterna, utan att det egentligen märkts. Detta genom att bedriva verksamheterna effektivare.
Men när vi nu ser tillbaka kan vi ändå konstatera att den kommunala verksamheten blivit lidande. Begränsade resurser har lett till att det viktiga arbetet med att ta fram nya detaljplaner har begränsats och de långa väntetiderna på bygglov regionen haft kan troligen även de härledas till bristande ekonomiska resurser.
Därutöver har viktiga investeringar, bland annat fritidsanläggningar och särskilda boenden, fått vänta tills det inte går att vänta längre.
Ta det nya badhus som exempel. Det har diskuterats i minst 30 år men fått vänta då det varit för dyrt utifrån regionens ekonomi.
Andra exempel är en ny ishall, flertalet idrottshallar i närheten av skolor för att eleverna ska få möjlighet till bra idrottslektioner samt utbyggnaden av särskilda boenden, äldreboenden.
Nu när det blir tvunget att bygga har behoven samlats på hög och ett flertal tunga investeringar måste göras samtidigt, vilket också frestar på ekonomiskt.
Men det man nu ser är att många verksamheter nått en gräns där det inte går att spara mer. Det stålbad som genomfördes efter det stora underskottet 2015 nu börjar visar sig i kvalitén på många av de kommunala verksamheterna. Det går inte att spara mer utan att det kommer att få allvarliga konsekvenser.
Utifrån de här förutsättningarna har årets budgetberedning varit extremt tuffa. Precis som förra året har politikerna från samtliga partier i fullmäktige kommit överens om en grundbudget som ger verksamheterna förutsättningar att planera långsiktigt. Där finns de flesta årliga kostnadsökningarna medräknade exempelvis löner och ökade kostnader utifrån resursfördelningsmodellen. Det förlaget kommer att ligga på Regionfullmäktiges bord inför junimötet.
Till fullmäktiges möte i november kommer resterande beslut att tas för att därefter ha en fullständig budget klar för 2025.
Men politikerna ser också att situationen angående hälso- och sjukvårdens finansiering är ohållbar och har kommit fram till att enda vägen framåt är något av följande alternativ:
1. Ge Region Gotland ett ö-tillägg som möjliggör både det kommunala- och regionala uppdraget såväl som tar höjd för den civila beredskap det geografiska läget kräver. Ö-tillägget måste vara indexerat för att följa kostnadsutvecklingen.
2. Lägg ihop Region Gotlands sjukvård med annan sjukvårdsregion med större befolkning som kan bära det extraordinära ö-läget medför.
3. Låt staten ta över gotländsk sjukvård.
Som de flesta förstår är det allvar och som det ser ut nu är det bara staten som kan rädda regionens ekonomi och därmed de för oss gotlänningar livsviktiga verksamheterna som skola, vård och omsorg.