Under tisdagen, 14 maj, hölls en presskonferens gällande årets budgetberedning. Regionen väntas få ett minusresultat för 2024 med 311 miljoner kronor. Nämnderna beräknas få ett resultat på minus 183 miljoner, varav minus 96 miljoner i hälso- och sjukvårdsnämnden, där läget anses vara mest kritiskt.

Detta utgångsläge har lett till att regionen satt en grundbudget för att ge verksamheter rimliga planeringsförutsättningar, men någon slutlig budget kommer inte presenteras förrän i höst.

– Det finns ett stort tryck på regeringsnivån att skjuta till mer till kommuner och regioner, men vi vet inte i dag vart det kommer landa. Då vore det inte ansvarsfullt att lägga budgeten fullt ut just nu, säger regionstyrelsens ordförande, Meit Fohlin (S).

Att hälso- och sjukvården på ön har det tufft är inget nytt, och Meit Fohlin berättar att Region Gotland har merkostnader för hälso- och sjukvård, i jämförelse med riket, på 600 miljoner kronor per år på grund av ö-läget.

– Det pågår en allvarlig och eskalerande kris kopplad till hälso- och sjukvårdens ekonomi och det måste hända något nu. Staten måste ingripa och vi måste få gehör. Det är orimligt att behöva spara in ännu mer på skolan, det är orimligt att gå ännu lägre när det kommer till kostnader för äldreomsorgen. Vi ser att konsekvenserna kommer att bli stora av att spara in pengar på annat håll och att det kommer märkas i gotlänningarnas vardag, säger Meit Fohlin.

Hon berättar att partierna enats om tre alternativ som är den enda vägen framåt:

• Ge Region Gotland ett ö-tillägg som möjliggör både det kommunala- och regionala uppdraget såväl som tar höjd för den civila beredskap det geografiska läget kräver. Ö-tillägget måste vara indexerat för att följa kostnadsutvecklingen.
• Lägg ihop Region Gotlands sjukvård med annan sjukvårdsregion med större befolkning som kan bära det extraordinära ö-läget medför.
• Låt staten ta över gotländsk sjukvård.

– I och med att Gotland både har en regional och kommunal del, så har det lett till att pengar tagits från den kommunala delen av välfärden och att den urholkats i kvalitet och utveckling för att klara av den regionala delen. Får vi inte gehör på nationell nivå kommer vi behöva fortsätta med dessa åtgärder, vilket vi alla är eniga om att det inte är något vi vill göra, säger Meit Fohlin.

Det som finns med i de ekonomiska planeringsförutsättningarna är totalt 343 miljoner kronor. Där går 140 miljoner kronor till generell personalkostnadsökning, 83 miljoner kronor till resursfördelningsmodeller, 98,5 miljoner kronor interna priser och externa avtal och 21,7 miljoner till ramtillskott.

Det har även budgeterats för investeringar för 2025-2026. Investeringar i skattefinansierad verksamhet är:

• Det nya badhuset i Visby (207,5 miljoner kronor, totalt 358 miljoner kronor + 6 miljoner kronor för inventarier).
• Äldreboendet i Klintehamn (65 miljoner kronor, 165 miljoner kronor totalt).
• Äldreboende i Visby (10 miljoner kronor, 275 miljoner kronor totalt).
• Förskola Sanda (25 miljoner kronor).
• Idrottshall Visby (50 miljoner kronor).

Investeringar i avgiftsfinansierad verksamhet är:

• VA investeringar inklusive vattenförsörjning Visby (400 miljoner kronor).
• Avfall (105 miljoner kronor).