En förseningsavgift är inte bara ekonomi

Och den är heller inte enbart administration och avskräckning.

Att låna eller inte låna? Utan behålla?

Att låna eller inte låna? Utan behålla?

Foto: Per Leino

Ledare2024-04-22 13:30
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.

Tydligen ska man nu kunna behålla sina lån från biblioteket utan att det får några ekonomiska konsekvenser alls. Gratis att låna har det redan tidigare varit. Nu ska det bli kravlöst också. Om regionstyrelsen fattar det förväntade beslutet och avskaffar förseningsavgiften.

Det finns rationella skäl för förändringen. Avgifterna har bara inbringat ungefär 40 000 kronor om året, vilket väl tyder på att hanteringen inte har varit speciellt strikt tidigare heller. Små krav som inte har betalats har skickats till papperskorgen snarare än till Kronofogden. Sannolikt har intäkterna från avgifterna varit så små att de bara till en liten del finansierat administrationen av dem. Men jag anar att det tyngst vägande skälet för att avskaffa förseningsavgifterna är att de kan avskräcka låntagare som befarar konsekvenserna om de glömmer bort att lämna tillbaka det de lånat. Utlåning är ju ett av bibliotekens viktigaste syften. En stor del av deras skäl att existera.

Men det är ändå inte alls oproblematiskt att avskaffa förseningsavgifterna. Det gäller också den beredvillighet att avskriva små krav som är dagens praktik. Det handlar om att försöka upprätthålla samhällsmoralen. Att vara medborgare och i åtnjutande av offentliga tjänster handlar inte bara om rättigheter utan också om skyldigheter och om att upprätthålla respekten för gemensamma institutioner, lagar och regler som gör att vi kan leva i ett samhälle med en hög grad av tillit. Det handlar för biblioteken då inte bara om att upprätthålla respekten för att de ska vara en ordnad och lugn miljö utan stök och bråk utan också om att det man lånar ut också ska lämnas tillbaka inom rätt tid och i oskadat skick.

Respekten för biblioteken utgör naturligtvis bara en liten del av samhällskontraktet och det finns värre exempel på bristande kontroll och ihåligheter i regelverket. Fusk och felaktigt utbetalda bidrag utgör an av de stora intäktskällorna för den organiserade brottsligheten och mindre nogräknade medborgare och beräknas uppgå till mellan åtta och 20 miljarder om året. PÅ EU-nvå beräknas gränsöverskridande momsbedrägerier kosta EU:s medlemsländer mer än 500 miljarder kronor om året.

I sammanhanget kan bibliotekens förseningsavgifter framstå som rätt futtiga. Men man bygger inget gott samhälle genom att avskaffa alla ambitioner att upprätthålla grundläggande samhällsmoral på en helt basal nivå, bara för att man tycker att det är bökigt att hålla på med.

GA

Detta är en ledare från Gotlands Allehanda, som är oberoende moderat.