Länsstyrelsen agerande i en rad strandskyddsärenden har orsakat ett massivt missnöje. Jag gissar att det var för att förbättra Länsstyrelsens anseende och förekomma problem genom att undvika missförstånd som länsstyrelsen bjöd in till dialogmöte.
Jag vet i ärlighetens namn inte om dialogmöte är en etikett som myndigheten själv vill använda. Kanske snarare "informationsmöte". Annonsen ställde frågan: "Planerar du en verksamhet vid stranden?"
Och informerade om att: "Vi berättar om vad strandskyddet innebär och vad som krävs för att man ska få dispens."
Problemet är naturligtvis att när man träffas, samtalar och ställer frågor och får svar så är det inte alls säkert att man undviker onödiga missförstånd och får ökad förståelse för varandra. Det kan också bli så att man upptäcker att man ser fundamentalt olika på hela problemställningen. Man bekräftar konflikten istället för att desarmera den. Och det tycks vara precis vad som har hänt, att döma av den artikel som publicerades i GT i måndags och på helagotland.se.
Från mötet beskrivs hur länsstyrelsens representanter vältrade allt ansvaret för impopulära beslut på lagstiftning och rättstillämpning, medan frustrationen bara tilltog bland dem som kommit till mötet:
"Tonläget höjdes successivt under mötet, i takt med att irritationen växte. Stämningen var som sämst när de pratade om det mejl som läckte ut från länsstyrelsen tidigare i år."
Länsrådet Anneli Bergholm Söder ville skylla på media, som publicerade mejlet där en handläggare uttryckte att förra länsrådet kört över tjänstemännen i två uppmärksammade ärenden och att man i det ena fallet (Sudersannas) skulle kunna ställa saker till rätta när den treåriga dispensen löper ut.
Åhörarna verkade mer bekymrade över mejlets innehåll, än över att det publicerats. Vilket är mer än begripligt, för att inte säga självklart.
Tyvärr leder väl uppmärksamheten att liknande ärlighet (som den i mejlet) inte kommer att förekomma i framtiden.
Om länsstyrelsen hoppas att dialog ska lösa en konflikt som är mer substantiell än ett informationsunderskott så kommer den att gå bet. Vill man komma någonstans så kan länsstyrelsens representanter inte bara föreläsa. De måste lyssna också.
Åtminstone i vissa avseenden så verkade det för all del finnas en sådan vilja också. På marginalen. Så möten som detta kan trots allt på sikt leda till åtminstone någon förändring. Myndigheter ska följa lagar och regler, men det innebär inte att de helt saknar manöverutrymme.