Många av landet kommuner och regioner har stora rekryteringsproblem när det gäller många välfärdsyrken. Lärare, läkare, sjuksköterskor, undersköterskor och många andra välfärdsyrken är allt svårare att rekrytera. Framtiden ser ännu mer osäker ut då andelen i arbetsför ålder minskar i jämförelse med andelen elever respektive äldre. Då behövs det ännu fler lärare, läkare, sjuksköterskor och personal inom äldreomsorgen.
För att kunna rekrytera framtidens personal inom välfärdsyrken måste arbetsgivarna göra allt de kan för att locka till sig dem.
Region Gotland har flera bra sätt de jobbar med. Samarbetet med Uppsala Universitet Campus Gotland gällande lärarstuderande är ett att lyfta upp. Där ges studenterna möjlighet att jobba några timmar i veckan. Studenterna kan då få en bra bild av den gotländska skolan samtidigt som de kommer in i en gemenskap bland övriga lärare. Om detta fungerar finns det stora möjligheter att studenten stannar kvar efter avslutad utbildning.
Liknande arbete sker också inom sjukvården där regionen aktivt har skapat både ST- som AT-tjänster för läkare. Tanken är att läkarna ska hinna etablera sig på ön och därmed stanna kvar som utbildade ST eller AT läkare.
Frågan är hur bra dessa två försök varit. Jag misstänker att några valt att bli kvar på Gotland, men vad vi kan se är det inte tillräckligt många.
Det jag kritiserat regionen för är det jag uppfatta som en ovilja att sticka ut. Löner, arbetstider och andra viktiga ingredienser har man valt att lägga på någon form av medel. Att konkurrera med lönerna i Stockholm är inte möjligt, men det finns ju så mycket mer än löner att sticka ut med.
När hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade att införa ett listningstak för antalet patienter per läkare tog man ett sådant steg och gensvaret från läkarna är tydligt positivt. Listningstaket började gälla för nyanställda läkare från och med januari 2023 och i en artikel på helagotland.se kan vi läsa att vårdcentralen i Slite, för första gången på många år, har tre fastanställda läkare.
I artikeln kan vi också läsa att antalet fast anställda läkare på ön vårdcentraler ökat från 6 till 13. Efter bara ett drygt halvår.
Enligt Lena Bäckström, som är chef för primärvården på Gotland, är det både nyutbildade läkare och hyrläkare som valt att bli fast anställda läkare på våra vårdcentraler.
Det som gjorts inom primärvården är något som sticker ut, på ett positivt sätt. Regionen ligger i framkant bland landet regioner och lockar därmed till sig läkare som ser listningstaket som en viktig förutsättning för både patienter och den egna arbetsmiljön. I slutändan kommer det här också att spara in många miljoner på kostnaden för hyrläkare.
Nu väntar jag på liknande offensiva insatser inom fler av regionens verksamhetsområden.
Tänk om studenterna på lärarutbildningen fick se en verksamhet på öns skolor som sticker ut på ett positivt sätt. Något som lärare under många år bett om men som inte gjorts av ekonomiska skäl.
Ett liknande arbete måste genomföras inom äldreomsorgen för att skapa möjlighet att rekrytera den personal som behövs framöver.
Nu har vi den ekonomiska situation vi har och satsningar som kan främja framtida rekrytering blir svåra att genomföra. Varken skolan eller äldreomsorgen är ännu inte drabbade av hyrpersonal, men det lär komma om marknaden ser en chans att tjäna stora pengar, på ett liknande sätt som de gjort gällande läkare och sjuksköterskor.
Beslutet att införa ett listningstak för läkare inom primärvården visar sig nu vara lyckat och nu börjar regionens rekryteringsarbetet ge avkastningen. Nu vill jag se att fler förvaltningar följer efter.