Mark- och miljödomstolen gick SMA Mineral emot. Inget skadestånd utgår för det sätt på vilket bolagets planer på kalkbrytning i Bunge stoppades.
Sista ordet är dock inte sagt. Långt därifrån. På Gotland är vi ju dessutom väldigt vana vid rättsliga processer där utfallet blir väldigt olika vid olika prövningar i domstolar och av myndigheter. När två av rättens ledamöter dessutom var av en annan mening, de ansåg att SMA Mineral har rätt till ersättning, så blir det ju än tydligare att det kan vara lönt att överklaga till högre instans. Jag är övertygad om att det blir så.
Långa rättsliga prövningar är oerhört påfrestande för dem som involverar sig i dem. Den som är beredd att kämpa för sin egen rätt riskerar tyvärr att skada sig själv på vägen. Men ändå, om så krävs – om domsluten i svenska domstolar fortsätter gå bolaget emot – så hoppas jag att SMA Mineral tar sin sak ända till Europadomstolen. Hela denna process är så anmärkningsvärd att det behöver prövas grundligt om en modern rättsstat verkligen får bete sig som den svenska staten har gjort i det här fallet. Får den ändra hela spelplanen under pågående match, för att se till att den ena parten förlorar? För det var det som hände.
Just Gotlands Natura 2000-förslag hastades ju till regeringen i en koordinerad insats av länsstyrelsen på Gotland och Naturvårdsverket, där Miljöpartiet kontrollerade Miljödepartementet. Och det var just dessa nya Natura 2000-områden som helt förändrade förutsättningarna för SMA Minerals och Nordkalks redan pågående tillståndsprocesser.
När det inte tycktes finnas några hinder för SMA:s planer på stenbrytning så användes statsmakten för att tillverka dessa hinder. Men det var inte så det presenterades.
Därför hoppas jag att SMA Mineral verkligen ser till att få sin sak prövad. Men jag skulle också förstå om uppgiften ter sig övermäktig. SMA Mineral är ju också part i en annan pågående process. Den om kalkbrytning i Klinte. En process som sannolikt aldrig skulle ha påbörjats om det inte var för att SMA Minerals planerade brytning i Bunge hade stoppats. Så även kalkbrytningens motståndare har anledning att fråga sig hur bra det här egentligen blev. Är verkligen Klinte en plats som är mer lämpad för den verksamhet bolaget vill bedriva, än vad Bunge var? Skulle inte tro det.