När GA skriver om att Region Gotland överväger att försöka köpa fastigheter från det krisdrabbade bolaget SBB – fastigheter där Regionen i dag är hyresgäst och bedriver verksamheter – så säger regionstyrelsens ordförande Meit Fohlin (S) att Regionens policy är att den helst ska äga sådana fastigheter:
– Vi har alltid det som första alternativ och det är en grund för att ha en trygghet i alla våra verksamheter. Då har man kostnadskontroll, möjlighet att hela tiden påverka sina lokaler, investera i dem och det kommer också en själv till nytta. Det ger större makt och trygghet i relation till våra verksamheters lokalbehov.
Hennes val av ordet "alltid" är ju en sanning med modifikation. Alltid, just nu, kanske. Jag skulle säga att det är en princip som är tämligen ny och inte konsekvent tillämpad. Och en det är en förvärvad övertygelse som grundar sig på bittra erfarenheter.
Jag minns till exempel hur det lät för ett decennium sedan 2013 när Region Gotland (eller var det Gotlands kommun på den tiden) ville frigöra pengar och i stor skala sålde fastigheter där Regionen bedrev egen verksamhet (äldreboenden). Det klubbades igenom fullmäktige utan märkbart motstånd. Jag kände mig rätt ensam när jag gjorde invändningar. Och det tog inte många år innan man kunde konstatera att det blev betydligt dyrare att vara hyresgäst än det hade blivit om man fortsatt att äga de sålda fastigheterna.
SBB:s hela affärsidé var att köpa tråkiga fastigheter med trygga och betalningssäkra hyresgäster av kommuner och andra offentliga ägare som var kortsiktiga nog att sälja, kortsiktiga nog att prioritera pengar bums utan djupare tankar om framtida kostnader. Det var en rätt listig plan. Eller snarare illistig. Men också riskfylld, visade det sig.
Ränteuppgången har nu förstört SBB:s kalkyler och ekonomi. Pengarna man lånat för att köpa blev ju mycket dyrare.
Så jag är helt och hållet för att Region Gotland nu kan ta tillfället i akt och köpa de fastigheter som SBB äger och där Regionen bedriver verksamhet. Det vore långsiktigt klokt och ansvarsfullt av precis samma skäl som det var oklokt och oansvarigt när Regionen var den som sålde. Och precis som Meit Fohlin säger så är det nu mest en fråga om att priset ska vara rätt. Det är naturligtvis inte Region Gotland som ska betala överpris för att kompensera för SBB:s felaktiga kalkyler och riskexponerade belåning.