Polhemskolan är inte bara väggar och tak

Om den ska läggas ner till vintern borde kvalitet och utbildningsresultat vara en faktor som vägleder beslutet.

Nedläggning till vintern?

Nedläggning till vintern?

Foto: Simon Bendelin

Ledare2024-08-17 14:45
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.

Det är väldigt passande att just Polhemskolan har en inriktning mot naturvetenskap. Christopher Polhem var ju en briljant uppfinnare främst inom industrin vars gärning under 1600-talet och 1700-talet gör att han kallas för "den svenska mekanikens fader". Efter att han föddes i Tingstäde 1661 var det väl i ärlighetens namn lite si och så med hans formella skolgång, men han slutade aldrig att utbilda sig.

De flesta av oss – vi som inte är både flitiga och genier – är dock väldigt väl betjänta av en god skolgång utan strul, stök och bök. Så det är klart att det är många elever vid Polhemsskolan och deras föräldrar som blir oroliga när de plötsligt får reda på att skolan kan komma att läggas ner.

Man kan ha synpunkter på hur sent de berörda fick veta och på att informationen inte kom från Regionen. Men oavsett kommunikationskanal  och oavsett tidpunkt så hade beskedet varit ovälkommet och beslutet är ännu långt ifrån fattat. Minst en termin till finns Polhemskolan kvar. Det finns ännu tid både för opinionsbildning inför beslutet och för att förbereda sig för hur man ska hantera situationen om det ovälkomna beslutet ändå fattas.

Organisationen måste anpassas efter omständigheterna och det är inte så konstigt om man ändrar skolans organisation när antalet elever krymper. Polhemskolan, med ungefär 140 elever, är heller ingen stor skola. Min egen skolgång i Värnamo blir alltmer avlägsen, men min första skola hade fyra parallellklasser på lågstadiet, tre på mellanstadiet och cirka 500 elever. Och då hade både kommunen och huvudorten betydligt färre invånare än vad som är fallet på Gotland i dag.

När antalet skolelever krymper – och när vuxenutbildningen dessutom behöver lokaler som det skulle bli dyrt att nyproducera – så tycker jag att det är ansvarsfull förvaltning om man kan frigöra lokaler så att en skolverksamhet kan flytta in när en annan flyttar ut. Och utbildningsdirektör Torsten Flemming har onekligen en poäng när han påpekar en skillnad mellan skolnedläggningar på landsbygden och i Visby.

– Det är svårare politiskt att stänga en skola på landet. Där blir det för långt för barnen att ta sig. Här ser man nästan bort till Norrbackaskolan.

Det är inte bara politiskt lättare att lägga ner i en skola i Visby. Det får också på flera sätt mindre drastiska konsekvenser för dem som påverkas. Men det ska ändå bli intressant att se om skolpolitiker som tidigare har haft svårt att fatta impopulära beslut blir mer beslutsföra nu.

Det är dock främst en sak som stör mig, med förslaget att lägga ner Polhemskolan. Är kvalitet och utbildningsresultat överhuvudtaget en faktor man tar hänsyn till, när skolans organisation ska förändras? De berörda av en eventuell nedläggning anför argument om varför just Polhemskolans utbildning är värd att bevara. Den typen av beaktanden tycks dock lysa med sin frånvaro när just Polhemsskolan pekas ut som nedläggningsbar.

Skolor är inte bara byggnader som kan rymma en viss given mängd egenskapslös och utbytbar verksamhet. Skolor är människor, samarbete, engagemang, relationer och kultur. Skolor med ungefär samma lokaler och ungefär samma materiella förutsättningar kan ändå fungera väldigt olika. Och väldigt olika bra. Det borde vara ett av ingångsvärdena när man överväger att lägga ner en av flera skolor i en större tätort. Om detta är det dock ännu så länge åtminstone inget som har framgått när det gäller hur beslutsförslaget har tagits fram, om hur skolorna i Visby bör omorganiseras.

GA

Detta är en ledare från Gotlands Allehanda, som är oberoende moderat.