Regionen saknar grepp på väg mot bättre luft

Och i luften kastas det upp en farlig mängd partiklar.

Fast i sanden.

Fast i sanden.

Foto: Victor R. Caivano

Ledare2024-02-24 05:25
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.

Nu kan man se med blotta ögat i Visby att luftkvaliteten lämnar övrigt att önska. Partiklarna virvlar i vinden. Ligger man bakom en annan bil blir det tydligt hur turbulensen lyfter skiten från vägbanan. Även asfaltvägar kan se ut som grusvägar. Om det inte vore för temperaturen skulle man tidvis kunna känna sig som förflyttad till Sahara.

Regionen har försökt förbättra luftkvaliteten genom att byta från kalk till granit i halkbekämpningen. Tydligen kan boten vara värre än soten. På Helagotland kan man läsa om forskaren Bertil Forsberg, som menar att partiklarna visserligen blir färre, men i gengäld desto hälsovådligare:

– Ju hårdare stenmaterial desto farligare damm, det är allmänt känt.

Vid Polhemsskolan har man möten med oroliga föräldrar. Det finns fler skolor där eleverna andas ungefär samma luft. Och många andra arbetsplatser och hem.

Jag tror att man radikalt måste förändra både vägbeläggning, underhåll och halkbekämpning åtminstone på flera av Visbys mest trafikerade vägar.

När Bertil Forsberg får frågan om varför just Visby har sådana problem säger han bland annat att:

– Det måste bero på relativt mjuka vägmaterial och stora mängder sand eller grus. Nu har man kanske fortfarande mjuka vägmaterial men ett hårt halkbekämpningsmaterial som sliter ännu mer på vägmaterialet. Det här vore värt att analysera både för Gotlands skull och för att vägleda andra som försöker minska partikelutsläppen.

Belägg de mest trafikerade vägarna i Visby med en yta som är mindre benägen att orsaka partikelföroreningar. Betong vore kanske bättre än asfalt, om nu hårda vägar är en fördel. Jag vet att det har gjort sådana experiment.

Att förbjuda dubbdäck vore inte trafiksäkert på en ö där man undviker att halkbekämpa med salt. Om man inte vill salta ens Visbys mest trafikerade vägar, för att just där slippa halkbekämpa med partikelskapande grus, så får man kontinuerligt under hela vintern samla upp gruset när det inte längre behövs. Både i innerstaden och ytterstaden ser vägarna ut som i ett grustag. Att bara låta gruset ligga duger inte. Gatorna måste städas istället för att man väntar på våren.

Om man sopar upp gruset så riskerar man att orsaka den typ av problem man vill undvika. Då får man suga upp gruset och filtrera bort partiklarna innan man släpper ut luften.

De åtgärder som krävs för att förbättra luftkvaliteten i Visby kostar pengar. Men om dessa partiklar är ett stort hälsoproblem så måste det vara ett prioriterat område att åtgärda.

GA

Detta är en ledare från Gotlands Allehanda, som är oberoende moderat.