Bertil Forsberg, professor i miljömedicin, folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet.
Under förra veckan berättade vi om föräldrar till elever i Polhemsskolan som är oroliga för sina barns hälsa på grund av den dåliga luften runt skolan. Regionen har sedan tidigare satt upp flera mätstationer för att hålla koll på skadliga partiklar i luften, PM10. Men redan 2019 fick forskare i Umeå uppdraget att studera Visbyluftens påverkan på människors hälsa, så hur gick det med studien?
Forskarna Bertil Forsberg och Andreas Tornevi, vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin på Umeå universitet, fick i uppdrag av Naturvårdsverket att undersöka sambandet mellan höga partikelnivåer och antalet akutbesök för astma och andningsbesvär under perioden 2013 till 2019. Resultatet presenterades i en rapport 2021.
– Det vi såg var att under perioden med väldigt höga halter som består av vägdamm så fann vi inte den effekt vi hade väntat oss. När det var dygn med höga halter så ledde det inte till fler aktuta vårdbesök för luftvägsproblem som astma eller liknande, säger Bertil Forsberg.
De höga halterna uppmättes framförallt under januari–april, med högst värden under mars. Årstidsmönstret bedömdes främst bero på att kalksten från lokal gatubeläggning och halkbekämpning genom nötning, särskilt vid dubbdäcksanvändning, bildar ett damm som vid torr väderlek når höga halter.
– Däremot andra tider på året, när halterna var mycket lägre, då fanns ett samband mellan ökade nivåer och ökade antal akuta besök.
Men partiklarna under sommar och höst bedömdes framför allt komma med vinden längre bort ifrån och alltså inte ha lokalt ursprung.
Ett nackdel med studien är att den bygger på data från 2013 till 2019, då regionen i huvudsak använde kalkstenskross vid halkbekämpning. Studien har inte heller undersökt vilken typ av partiklar det handlar om, och olika partiklar är olika hälsofarliga.
För några år sedan testade Region Gotland att byta ut kalkstenskosset mot granitkross och sedan förra året används graniten i hela Visby.
Partikelhalterna har minskat något sedan graniten började användas, men nivåerna är fortfarande för höga för att klara gränsvärdena. Men det är inte det enda problemet.
– Ju hårdare stenmaterial desto farligare damm, det är allmänt känt, säger Bertil Forsberg och hänvisar bland annat till en norsk studie som bland annat slår fast att stendamm från granit är farligare än kalcit, det vill säga kalksten.
Kvartspartiklar, eller stendamm, finns i jord, olika bergarter, tegel och betong, och är mycket farligt att andas in eftersom de når längst ner i luftvägarna och stannar där. Inandning av kvartsdamm kan leda till lungskador som silikos, även kallat stenlunga, och KOL vilket är obotliga sjukdomar.
Bertil Forsberg tycker inte att det var en bra idé att byta kalkstenskross till grananitkross, utan att först undersöka hur det påverkar hälsan.
– Effekten kan vara att halterna blir lägre men att luften ändå blir farligare för befolkningen.
Han kan dock inte säkert slå fast att luften i Visby blivit farligare.
– Teorestiskt kan man säga att det är en dålig idé att byta till granit ur hälsosynpunkt, men det har inte gjorts någon studie på någon plats där man bytt från kalcit till granit, säger han.
En slutsats i Forsbergs och Tornevis rapport är att Visbyluften bör analyseras vidare.
– Vi har skrivit till Naturvårdsverket och föreslagit att det borde göras en ny uppföljande analys av hälsopåverkan sedan man vidtagit de här åtgärderna. Naturvårdsverket har sagt att man är positiv till det, men att det inte finns några medel till en ny studie.
De tre ”fraktionerna” som kan användas vid halkbekämpning: Kalkstenskross (vitt), natursand (brunt) och granitkross (svart).
Och trots att regionen bytt från kalcit till granit är alltså partikelnivåerna för höga. Dessutom väntas EU inom kort att besluta om skärpta gränsvärden.
– Då blir det ännu svårare för Visby att klara gränsvärdena. Gränsvärdena tar dock ingen hänsyn vilken typ av partiklar det handlar om, bara storleken och mängden.
Många ställer sig nog frågan hur lilla Visby, med relativt lite trafik och låg bebyggelse, kan ha så dålig luft?
– Ja, de topografiska förhållandena och närheten till havet, gör att det inte kan bero på dåliga omblandningsförhållanden, utan det måste bero på stora trafikutsläpp, säger Bertil Forsberg och fortsätter:
– Det måste bero på relativt mjuka vägmaterial och stora mängder sand eller grus. Nu har man kanske fortfarande mjuka vägmaterial men ett hårt halkbekämpningsmaterial som sliter ännu mer på vägmaterialet. Det här vore värt att analysera både för Gotlands skull och för att vägleda andra som försöker minska partikelutsläppen.
Beprövade metoder för att minska partikelutsläppen i städer är bland annat att förbjuda dubbdäck och att minska eller sluta med sand och grus som halkbekämpning.
– Vi har sett väldigt tydliga förbättringar i till exempel Stockholm vid den typen av åtgärder, säger Bertil Forsberg.