För en dryg vecka sedan skrev jag om att fjolårets överskott i Region Gotlands ekonomi, 216 miljoner kronor, inte ska övertolkas. Det var ett speciellt år med mycket extrapengar från staten, överskottet var relativt litet jämfört med Sveriges övriga regioner, och det behövs en buffert inför en osäker framtid. Det var och är inte läge för Region Gotland att behandla ekonomin lättsinnigt. Det ansvarslöst när oppositionen beskriver icke spenderade pengar som bortslösade möjligheter.
Detta understryks av GA:s artikel om hur stigande priser på exempelvis livsmedel och bränsle påverkar Regionens ekonomi. Det är långtifrån de enda förändringarna som verkar fördyrande. Stigande räntor påverkar exempelvis Regionens kostnader för det kapital som lånats till omfattande investeringar bland annat i infrastruktur.
Mycket talar också för att Region Gotlands personalkostnader kommer att öka i framtiden. P4 Gotland rapporterade under tisdagen om hur det finns 1 400 arbetslösa på ön, men att arbetsgivare ändå har väldigt svårt att rekrytera. Om detta kan man säga mycket. Det är inte så konstigt om just de kompetenser som vissa arbetsgivare söker är sällan förekommande bland arbetslösa. Det är mera illavarslande när det är svårt att rekrytera även till arbeten med mindre omfattande kompetenskrav. Det är definitivt något fel på incitamentsstrukturen, både när det gäller att ta jobb och när det gäller att anställa och ge någon chansen att bevisa sig.
Men svårigheterna att rekrytera är verkliga och Regionen kommer, bland annat på grund av pensionsavgånger, att ha ett omfattande rekryteringsbehov framöver. När efterfrågan är stor och tillgången liten så kommer det att påverka prisläget, även på arbetsmarknaden. Åtminstone om Regionen verkligen vill besätta de tjänster som blir lediga och vill konkurrera med den privata sektorn om arbetskraften.
Kommer och regioner är ansatta från alla håll. Medborgarna ställer allt högre krav på tjänster och service, avseende art, omfattning och kvalitet. Staten, det vill säga regering och riksdag, är förtjust i att uppfinna nya kostnadsdrivande skyldigheter för kommunerna. När vi nu dessutom ser omfattande kostnadshöjningar för befintlig verksamhet på en rad olika omdömen så sätter det ytterligare press på Region Gotlands ekonomi.
Frågan är inte om regionledningen var onödigt återhållsam under 2021, utan om den var tillräckligt återhållsam under 2021. Och om hur kostnadsdrivande den regionala valrörelsen blir i en tid när partierna är förtjusta i att slänga ur sig utspel om allt från gratis kollektivtrafik till nya idrottsanläggningar.