Dan Rasmussen, chef för Gotlands regemente, hälsar med glädje beskedet att det sista återstående Nato-landet Ungern äntligen röstat för Sveriges medlemskap:
– Det är väldigt positivt. Under de här två åren som gått sedan Sverige ansökte om medlemskap så har nationen prövats, och det här var en av de sista pusselbitarna mot ett fullvärdigt medlemskap. Det här är en historisk dag.
Sverige har redan ett nära och omfattande samarbete med Nato, men ett fullvärdigt medlemskap gör ändå stor skillnad.
– Nu kan vi tillsammans med våra grannländer med fokus på Östersjöområdet genomföra gemensam försvarsplanering. Om det skulle bli aktuellt att försvara närområdet så kan vi göra det samordnat.
Många av dem som argumenterat mot Sveriges medlemskap har menat att vår tidigare neutralitet tjänat oss väl. Denna neutralitet har varit förljugen och svensk försvarsplanering under hela efterkrigstiden – även under den tid vi hade ett starkt försvar – byggde på samarbete och att ta hjälp. Men även om man bortser från detta så är det inte svårt att ifrågasätta det verkliga värdet av neutraliteten, när det gäller att garantera Sveriges säkerhet. Under andra världskriget klarade Sverige visserligen av att stanna utanför, bland annat med hjälp av vissa eftergifter mot Tyskland som bröt mot neutraliteten. Bland annat permittenttrafiken, de så kallade tysktågen. Andra neutrala länder var inte lika lyckosamma. De neutrala länderna Danmark, Norge, Belgien, Nederländerna och Luxemburg invaderades av Tyskland. Sovjetunionen invaderade Estland, Lettland och Litauen. Finland var neutralt när Sovjetunionen anföll.
Mer i närtid kan man konstatera att det inte hjälpte Ukraina eller Georgien att stå utanför Nato.
Det har blivit alltmer uppenbart att i samtiden har Sveriges neutralitet inte tjänat oss alls. Det har varit frustrerande att det tagit så lång tid att bekräfta Sveriges medlemskap i Nato. Men regeringen har lyckats lotsa landet genom en besvärlig process trots fördröjningar från två motsträviga nationer, Turkiet och Ungern. Och egentligen har det gått förhållandevis snabbt. Det har gått mindre än två år sedan Nato-medlemskap plötsligt blev möjligt, efter er plötslig omsvängning av Socialdemokraterna. Ännu den 8 mars 2022, ungefär två veckor efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina, hävdade Sveriges dåvarande statsminister Magdalena Andersson (S) att det skulle destabilisera vår del av världen ytterligare om Sverige ansökte om medlemskap i Nato. Socialdemokraterna förmådde tänka om först efter att Finland visade vägen.