Enligt de beräkningar som Sveriges kommuner och regioner, SKR, gjort så kommer landets regioner göra ett sammanlagt underskott på 24 miljarder kronor under 2024. Då är de pengar som enligt Regeringen ingår i deras stora satsningar också medräknade.
I en intervju i TV4:s nyhetsmorgon ger Vårdförbundets ordförande, Sineva Ribeiro, en bild av följderna av den tuffa ekonomiska situationen. Hon berättar om akutintag som stängs, vårdköer som ökar och personal som slutar. Den vårdkris som förutspåtts är utan tvekan här.
I samma program intervjuas även sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD). Hon hänvisar till regionernas egna ansvar att skära ner där det enligt henne behövs i stället för att skära i den patientnära verksamheten. Hur Ankarberg och regeringen tänker att sjukvården ska kunna skära ner 24 miljarder kronor på ”onödig” administration låter hon däremot vara osagt.
Ankarbergs svar visar också att väljarnas oro är befogad.
På Helagotland.se kan vi läsa om förlossningsvården på Gotland som fortsätter hålla en hög kvalitet. I reportaget kan vi läsa om de extra statsbidrag som regionerna fått för att sätta fokus på ”personcentrerad, tillgänglig och jämlik mödrahälsovård och förlossningsvård samt förstärkta insatser för kvinnors hälsa”.
Pengarna är så klart välkomna och ger den gotländska mödravården större möjligheter att fungera på ett bra sätt. Men artikeln bygger på gamla pengar som redan var kända och inräknade i regionens budget.
Förutsägbarhet är a och o för de flesta verksamheterna. Besparingar tar tid att hämta in i personalintensiva verksamheter. Personal sägs inte upp hur som helst. Nedskärningar behöver först förhandlas och därefter löper uppsägningstiderna på för de som sägs upp. Eventuella besparingar hämtas in först året efter, vilket gör det viktigt för verksamheterna att ta besluten i rätt tid. Finns det inte pengar vid årets början hjälper det föga att regeringen har ögonen på utvecklingen.
Här på Gotland valde politikerna att lägga en minusbudget för att bespara verksamheterna extrema sparkrav. Detta kunde de göra då de såg en ljusning framöver och hade kvar pengar från de statsbidrag som den S-styrda regeringen såg att kommuner och regioner behövde under pandemin.
Hade Region Gotland tvingats till tuffa besparinga hade även mödravården fått dra ner på sin verksamhet. Oavsett de 15 miljonerna som regeringen tillförde redan i budgeten för 2024.
Andra regioner har inte tagit samma beslut och där innebär de 24 miljarderna som saknas att nedskärningarna måste påbörjas. Att regeringen säger att de håller ögonen på utvecklingen inger ingen tröst då utvecklingen går rakt ner i källaren. Om det dyker upp några tröst miljarder i vårändringsbudgeten kan regionernas nedskärningar möjligen bromsas lite, men inte mer.
Pandemin borde ha lärt oss något då bristerna inom sjukvårdens tydliggjordes. Behovet av fler vårdplatser, läs kompetent personal, är stor. Utifrån det rådande säkerhetspolitiska läget finns det dessutom behov att förstärka sjukvårdens kapacitet för att den ska fungera vid kris eller krig. Något som knappast är möjligt när pengarna inte ens räcker till för den ordinarie verksamheten.
Regeringens ovilja att prioritera välfärden kan få katastrofala följder för enskilda personer. Sjukvårdskrisen är här och det är inte konstigt att väljarna nu ser frågan som den absolut viktigaste eller att tre av fyra väljare är oroade för utvecklingen inom sjukvården.