På Gotland och för den delen i Sverige finns en tendens att stöta och blöta problem utan att vidta åtgärder som kan lösa dem. På så sätt samlar vi undan för undan på oss fler surdegar som ligger och jäser.
Behovet av en reservhamn för Gotland och dess färjetrafik är en sådan fråga. Eller den har åtminstone varit det. Den har varit aktuell sedan jag flyttade till ön för snart 17 år sedan. Jag har haft anledning att skriva om den vid upprepade tillfällen. Men nu verkar det ju faktiskt som att frågan kan få en lösning som gör Gotlands förbindelser med omvärlden mindre sårbara.
Landshövding Anders Flanking och regionstyrelsens ordförande Meit Fohlin (S) konstaterade under onsdagen i ett gemensamt pressmeddelande att:
"Trafikverket föreslår att Gotlands reservhamn ska ligga i Kappelshamn. Det står klart efter att myndigheten utrett frågan under hösten. Det geografiska läget och samlokaliseringen med Försvarsmaktens hamn har varit en viktig del i bedömningen bakom slutsatsen."
Glädjande är naturligtvis att Trafikverket och Region Gotland är överens om att reservhamnen är ett statligt ansvar och att det inte är Regionen som – helt eller delvis – ska bekosta den. Extra glädjande blir det när det framkommer att det kan kosta uppåt en halv miljard att rusta hamnen i Kappelshamn, vilket förvånar åtminstone mig.
Det är ingen slump att det är nu som det äntligen händer något. Det var regeringen som för ett knappt halvår sedan satte igång den process som på i sammanhanget jämförelsevis kort tid lett till att Trafikverket utrett frågan. Det skedde vid ett extrainsatt regeringssammanträde i juni där regeringen beslutade att frågan om en reservhamn för Gotland skulle snabbutredas.
Det kunde tidigare regeringar också ha gjort. Men det skedde aldrig. Meit Fohlin har i andra sammanhang kritiserat sittande regering, men i gårdagens pressmeddelande var hon, i just den här frågan, mer uppskattande:
– Det är glädjande att regeringen sett behovet och att Trafikverket nu gjort en brett förankrad utredning. Vi ställer oss bakom förslaget att utveckla Kappelshamn till reservhamn och är positiva till att hamnen ska vara i drift senast 2030.
Det är ju si och så i opinionsmätningarna – mer si än så – men Sverige har ändå för första gången på flera mandatperioder en regering med en majoritet av riksdagen bakom sig, inom vilken det råder en betydande samsyn. Det finns många skäl att vara tacksam över att vi inte längre har det splittrade rödgröna styre som nyss suttit vid makten i åtta år och som lämnade så mycket ogjort.