Insikten om vikten av att värna biologisk mångfald finns i dag hos de flesta. Både i det lilla ekosystemet och för hela planeten. Allt hänger ihop och om en liten till synes obetydligt art försvinner i ett system kan det få katastrofala konsekvenser. Ni vet den där fjärilseffekten.
Vetenskapen bakom dessa sammanhang går att överföra på i stort sett allting. Om vi rensar bort det lilla som kan verka onödigt så minskar även helhetens värde och stabilitet och det kan göra att hela konstruktionen faller. Oavsett om det är en organisation eller en byggnad.
Även kunskap är ett komplicerat system som byggs upp av många delar och faktorer och genom olika metoder som alla hänger samman.
Jag fick ett lästips om en debattartikel från november förra året som nu sprids i sociala medier. En lärare är uppgiven över just dessa frågor och hon skriver bland så här i tidningen Vi lärare: "Kunskaper om språken i Norden får ge vika för hur man skriver utredande text om språken i Norden, eftersom det är det som ska bedömas".
Det hänger ihop lite med det jag filosoferade om häromveckan hur man stirrar sig blind på det mätbara istället för att höja blicken och se sin verksamhet i ett större sammanhang.
Läraren fortsätter: "Det är många som inte heller har någon omvärldskunskap eller intresse för hur människor lever i andra kulturer och hur de har levt och tänkt i andra tider, för de läser inte tidningar eller lyssnar/tittar på nyheter. Det är Youtube, Tiktok och Instagram för hela slanten".
Nu är jag verkligen inte emot sociala medier, är själv en storkonsument av alla ovan nämnda. De som förfasas över sociala medier och talar nedvärderande om influerare, oavsett om de använder sin plattform för att tala om psykisk ohälsa eller sälja smink, har förmodligen inte konsumerat mer än just alla dessa nedlåtande recensioner.
Problemet är snarare delen om bristen på omvärldskunskap och intresse att följa nyheter, hålla sig uppdaterad, vara allmänbildad. Och detta är verkligen inget som bara gäller unga.
Jag ser det oroväckande ofta hos vuxna i alla samhällsklasser och alla sammanhang. Man närmast koketterar med att man inte läser tidningar.
Vilken effekt får det för vårt samhälle och för demokratin på sikt? Välinformerade och pålästa väljare är den starkaste garanten för demokratin.
Motsatsen kan vi räkna ut.
ALLNAKKU
Laudag 2 mass: Vintarnarrars dag. Om vintern är mild kan man få se vintarnarrar blomma redan i slutet av februari, och oftast menas då snödroppar. Andra säger att gutamålsnamnet gäller snöklockor, vintergäck eller tusenskönor.
Sundag 3 mass: Stundnem fålks dag. Stundnem är den som tar vara på alla småstunder under dagen och gör något nyttigt hela tiden. Det finns ju faktiskt sådana människor. (gutamalsgillet.org)