Det har gått en dryg vecka sedan vi fick reda på att Peter Lindvall lämnar jobbet som regiondirektör. Tiden går fort. Det känns nästan som att det var nyss som han blev lösningen efter att den föregående rekryteringen till tjänsten efter kort tid fick sparken av delvis oklara skäl. Men Peter Lindvall har suttit (om det nu är rätt verb) i sju år.
Sju år är en lång tid som regiondirektör, visar det sig. I senaste numret av tidningen Dagens Samhälle intervjuas Region Stockholms regiondirektör Carina Lundberg Uudelepp, som lämnar sin tjänst, och hon konstaterar över mejl att:
"Av 21 regiondirektörer tror jag att det är sex som är desamma nu som när jag började 2019. Det är hög omsättning, så är det även på kommundirektörsidan."
Femton av 21 utbytta, på mellan två och tre år. Det är kring 70 procent. Det är tydligen ett tungt jobb att vara regiondirektör. Och ett svårrekryterat jobb, av mer än ett skäl. Dels på grund av arbetets art. Men också för att det är många andra region och kommuner som är ute och letar kandidater, för att hitta en ny högsta chef.
Enligt Dagens Samhälle söker nu sju av landets regioner en ny regiondirektör:
"Stockholm, Skåne, Norrbotten, Halland, Jämtland Härjedalen, Dalarna och nu även Gotland."
Det är var tredje region.
När Region Gotland ska rekrytera så sker det verkligen under konkurrens.
Det har inte saknats konflikter och både utifrånkommande och interna problem under Peter Lindvalls tid som regiondirektör. Men det sammantagna intrycket är ändå att det rått relativt lugn och stabilitet, vilket var välkommet efter den stökiga tid som rådde dessförinnan.
Det är viktigt att det blir rätt, eller åtminstone inte fel, när man ska hitta hans efterträdare. Björn Jansson, förre detta ordförande i regionstyrelsen (S), har på Folkbladets ledarsida i GT uttryckt vad Regionen borde göra:
"Nu är det dags att fundera över frågan igen och regionen behöver inte gå över år efter vatten. Det finns en given kandidat och vi vet vad vi får."
Björn Jansson vill alltså rekrytera inom Regionen. Han glömde bara berätta vem hans kandidat är. Förhoppningsvis är han inte lika hemlighetsfull med alla, som han är med oss.
Men jag kan förstå att det skulle göra lite nytta och potentiellt skapa oreda om han hade varit öppen.
Är det rätt att göra en internrekrytering? Det beror på vem kandidaten är. Jag är inte beredd att köpa regiondirektören i säcken.
Men det finns fördelar. Som Björn Jansson skriver så vet man vad man får, och det kan ju vara bra. Dessutom är väl förutsättningarna då bättre för att man rekryterar någon som är beredd att stanna ett tag, istället för att rusa vidare till nästa uppdrag efter ett par år.