Gotlandsbolagets planer på en ännu snabbare färja som ska drivas med vätgas skapad med el från havsbaserad vindkraft är inte alls tekniskt omöjliga att realisera. Frågan är hur sannolikt det är. En annan fråga är vad det skulle kosta. En tredje fråga är vem som ska betala.
En sådan färja ska kunna vara i drift under år 2027, sägs det. Det är efter att nuvarande avtalsperiod löpt ut, på andra sidan en ny upphandling. Det är därför inte bara gotlänningarna som måste lockas av visionen av en skön ny färjetrafik, utan även Trafikverket och staten. Och statens utgifter för färjetrafiken närmade sig 700 miljoner kronor under 2022.
Men det är inte bara staten som har anledning att bry sig om ekonomin. Oavsett om vi talar persontrafik eller frakt så är det många som anser att priserna i färjetrafiken redan passerat den smärtgräns där Gotland börjar ta skada. Utvecklingen på Gotland under 2023 och framåt blir tyvärr ut att ett test av hur det förhåller sig. Hur mycket minskar volymerna av resande? Hur påverkas flyttströmmarna och Gotlands befolkningsutveckling. Kan näringslivet bära fraktkostnaderna? Blir det svårare för Gotlands arbetsgivare att rekrytera? Åker möjliga Gotlandsbesökare någon annanstans?
Även Gotlandsbolaget och dotterbolaget Destination Gotland är beroende av resenärer och transportörer. Även om statens subventioner är betydande, så är intäkterna från resenärer och frakt ännu större. Än så länge.
Vad skulle de ekonomiska effekterna av vätgasdrift bli? För en dryg månad sedan, 16 januari, kunde man på denna sida läsa en intervju med energiexperten Jan Blomgren, tidigare professor i tillämpad kärnfysik vid Uppsala universitet, om hur Sverige på politisk väg förstört sitt elsystem. Och på en direkt fråga om vätgas var han mycket tydlig:
– Vätgas är ett mycket effektivt sätt att förstöra el. Du använder elen till att dela upp vatten och syre och sen eldar du vätet i en gasturbin så att du får el. Det förstör två tredjedelar av elen på vägen. Det här är ju de teoretiska värdena. I praktiken blir det sämre än så. I verkligheten förstör du nog fyra femtedelar eller mer.
Teknisk utveckling kan förstås komma att påverka kalkylen. Men vi är inte där än. Och jag har väldigt svårt att tro att vi ska vara där till 2027. Innan det finns hållbara ekonomiska kalkyler så betraktar jag Hydrocat som en vision som är betydligt mer än fyra år från verklighet, om den överhuvudtaget realiseras.