En ny ishall kan komma att kosta ungefär som kryssningskajen, enligt en artikel i GT och på Helagotland. Kajen kostade till slut 305 miljoner.
Det ska i sammanhanget påpekas en väldigt avgörande skillnad mellan dessa projekt. Kryssningskajen kan finansieras – både konstruktion och drift – av intäkter från dem som använder den. För en ny ishall så finansierar användarna varken byggkostnaderna eller driften.
Kryssningskajen var en investering. Ishallen är en kostnad för att erbjuda något till föreningslivet och allmänheten. I nämnd ordning.
Det inte är säkert att ishallen blir så dyr. Teknikkonsultföretaget prognosticerar 189 miljoner. Regionens egen förvaltning tror snarare på 245 miljoner. Men med erfarenhet av hur det brukar bli med den här typen av projekt är nog 300 miljoner ingen dålig gissning, tror jag. Det är en mycket tung utgift. Speciellt som Regionen står inför en situation med inflation, stigande räntor och lågkonjunktur. Utgifterna kommer att stiga mycket snabbare än intäkterna för regionen, med oförändrad organisation. Om intäkterna växer alls. Att bygga ishall skulle sätta ytterligare tryck på regionens ekonomi och därmed på alla andra verksamheter som regionen bedriver.
I den här situationen skulle man kanske kunna tro att Moderaterna skulle vara en återhållande och försiktig kraft i den nya koalitionen med Socialdemokraterna som ska styra Gotland. Men det är faktiskt Moderaterna som envist, under lång tid och även under valrörelsen, gjort utfästelser om en ny ishall. Niklas Carlberg, moderaternas ledamot i kultur- och fritidsberedningen, var detaljerad i en intervju på sportsidorna och sade att "får vi bestämma byggs det en ishall med två isytor på Visborgsområdet för att få stordriftsfördelarna".
Meit Fohlin (S) förhåller sig nu mer avvaktande till ishallen. Avvaktande både om vad som ska byggas och när det ska byggas.
Jag tror att omständigheterna kan bli sådana under mandatperioden att projektet måste skjutas på. Det kommer inte att läggas på hyllan. Men det kan mycket väl läggas på is. Vilket verkar lämpligt i sammanhanget.
Det kan, framför allt för Moderaterna, innebära en jobbig svekdebatt. Det är en situation som partiet själv försatt sig i. Man gjorde, trots läget, långtgående utfästelser i valrörelsen. Sedan har man satt sig i styret för Gotland genom att bilda koalition med Socialdemokraterna. Så nu har man makten att utföra det man lovat. Men kanske omdömet att tills vidare låta bli.