Det kan väcka viss lättbegriplig irritation när det införs p-avgifter vid arbetsplatsen, där man tidigare inte alls har behövt betala. Jag råkar veta det eftersom jag själv varit med om precis samma sak. Det hände sig vid den tiden då GA:s redaktion var samlokaliserad med det kommunalinstitutionella komplexet på Visborg. Det var ett omak när man behövde krypköra rad upp och rad ner för att försöka bli av med bilen. Men hanteringen av p-avgiften, efter att den införts, var ju inte heller omakslös. Dock ska erkännas att min minnesbild är att tillgången till lediga parkeringsplatser verkligen förbättrades efter att avgiften infördes. Och när allt kommer omkring är det kanske inte så konstigt.
Det finns – irritationen till trots – ett argument för att införa p-avgifter när efterfrågan på parkeringsplatser är större än vad tillgången är. Då kan en avgift bidra till att skapa en bättre balans mellan tillgång och efterfrågan. Men när det är arbetsgivaren som inför den p-avgift som de anställda nu ska betala vid lasarettet, så finns det ju påtaglig risk för att Region Gotland försurar en relation som redan har ett lågt pH-värde. En risk som redan tycks ha realiserats.
Att döma av reaktionerna på de nya reglerna för personalparkering vid lasarettet så har Regionen verkligen lyckats reta upp sina medarbetare.
Region Gotland har all anledning att fundera över vad man kan göra både för att rekrytera personal till sjukvården och för att behålla den man redan har. Villkoren för personal som behöver ta bilen till jobbet är inte den viktigaste faktorn. Men det är en faktor. Och det kan bli en faktor som väger tyngre än den borde när personal som redan känner sig underbetald och ouppskattad får en ny pålaga och inga garanterade positiva effekter.
Region Gotland ser gärna att gotlänningarna – och inte bara de som arbetar vid lasarettet – åker kollektivt till arbetet istället för att köra i egen bil. Men för hur många av dem som hittills kört bil är det egentligen överhuvudtaget ett realistiskt alternativ? Förutom de gängse hindren för att förlita sig på kollektivtrafiken så har många som arbetar vid lasarettet dessutom oregelbundna arbetstider som inte följer kontorstid. Det blir både svårt och dyrt om Regionen ska bygga ut en kollektivtrafik som kan tjäna fler av dessa på ett rimligt sätt.
Ibland är det klokare än lösa parkeringsproblem med fler p-platser istället för med avgifter för dem som man är beroende av.