REPLIK
Eva Bofride är i sin ledare 19/10 lite upprörd över tonläget i den politiska debatten på sociala medier. Eller mer exakt, tonläget från oss som sympatiserar med SD. Och hon är inte ensam.
Flera framträdande politiker från oppositionen, dess olika ledarskribenter och andra offentliga tyckare vill gärna se en mer dämpad debatt. Anledningen till detta är naturligtvis att verkligheten kommit ikapp dessa personer som under mycket lång tid hånat och brunsmetat SD för deras förmåga att se saker komma och att inte vara naiva.
Invandringspolitiken, kriminalpolitiken, nedmonteringen av försvaret och avvecklingen av troligen världens mest robusta energisystem var frågor där SD var framsynta och protesterade. Och för det fick man fick utstå hån.
Jag förstår att det smärtar när man bombarderat sin politiska motståndare för att sen börja inse att den hade rätt! Och visst vill man då helst att de som fick rätt bara ska glömma och förlåta alla påhopp?
Men i ett rättfärdigt samhälle har den "misshandlade" rätt till upprättelse. Och några av "hånarna" gör nu, om än lite försiktigt, avbön från sina tidigare naiva åsikter. Men åter andra vägrar erkänna att verkligheten knackat på dörren.
De hårda inläggen på sociala medier och den tuffa attityden från några av oss blir nog därför ett sätt att självläka de sår vi åsamkats under årens lopp. Inte så ädelt kanske, men ett fullt mänskligt beteende.
Ädelt är däremot att välkomna alla som tidigare slumrat men som nu verkar vakna upp. Och jag är övertygad om att ju mer Sverige attackeras och skadas av främmande religiösa/ideologiska krafter, våldsamt, ekonomiskt, socialt och kulturellt, desto större chans att komma samman som en mer enad nation!
Då kommer tonen i debatten att påminna mer om hur vi samtalade på "den gamla goda tiden". Och förhoppningsvis kavlar vi upp våra ärmar och återställer det Sverige vi alla innerst inne vill ha!
Lennart Modig Kihlberg, sverigedemokrat
SVAR DIREKT
Sverigedemokraten Lennart Modig Kihlberg kränger reflexmässigt på sig offerkoftan och beklagar sig över hur dumma alla är mot Sverigedemokraterna. SD styr landets regering, det är dags att inta sin plats i etablissemanget och ta lite ansvar.
Tonläget har inget att göra med att alla plötsligt insett något SD insett för länge sen. Fortfarande håller fyra av fem inte med om SD:s politik och/eller världsbild.
Jag har aldrig påstått att det polariserade tonläget enbart gäller SD, även om partiet varit katalysator för en vulgariserad debatt. Jag tycker att alla partier och alla som på olika sätt deltar i det offentliga samtalet behöver tänka till.