Eva Bofride tycker att det är rimligt med flera års fängelse för de demonstranter som klistrar fast sig på motorvägar för att uppmärksamma människor på att vår jord är hotad. Men hur är det med de entreprenörer och vanliga människor som ödelägger våra våtmarker? Ska de få härja fritt utan åtgärder från samhället, där samhället är alla vi andra människor.
Tycker Bofride inte att vår talan är lika mycket värd som alla de bilisters, som sitter och släpper ut avgaser? De klarar själva av att ordna köer och stopp, nästan dagligen, ibland med svårigheter för blåljusfordon att komma fram. Vi kan ju beklaga att några kommer lite för sent till jobbet, huvaligen, låt oss hoppas att det inte sabbar utvecklingen i samhället.
Lås in ”våra samveten” så vi kan fortsätta sova oss fram i tillvaron.
Bofride påpekar att en ambulans inte kom fram. Nu var ju det inte syftet med demonstrationen och enligt en av demonstranterna, som fick ”försvara” aktionen i Aktuellt, så hade de pratat med polisen i förväg och det var polisens uppgift att se till att en ambulans, som i det här fallet, kunde ta sig fram. Missade du det?
Tycker inte Bofride att demonstrationsrätten är en central fråga i en demokrati? Din skrivning kan ju tolkas som att du är tveksam. Som ledarskribent för Centerpartiet kanske det är bra att ligga lågt, demonstrationer kan ju gälla skydd för våtmarker, strandskydd och vad som händer med vår natur. Nu kanske jag har fel, men C tycker väl att det är fritt fram att ödelägga jorden i sann nyliberal anda? När inte riksdagens partier kan ta rimliga beslut om vår framtid är det rätt att demonstrera.
Christer Wåtz
SVAR DIREKT
Jag diskuterar gärna med alla som har synpunkter på mina texter.
Christer Wåtz drar dock en rad egna slutsatser och spekulerar tämligen yvigt om vad jag kan tänkas tycka och tänka utifrån att jag anser det vara kontraproduktivt att klistra fast sig i gatan för att rädda våtmarker.
Det blir som den slitna jämförelsen att svara på frågan om man har slutat slå sina barn.