Författaren och illustratören Elin Hägg är även etnolog. ”Jag tänker att julen har förändrats övertid och är i ständig förändring. Just julklappar och den konsumtionshetsen har blivit mycket mer hela tiden”, säger hon.
– Barnet tycker att det här med julen känns jobbigt och inte alls så kul. Men alla vuxna runt det här barnet håller på med förberedelser, som barnet får stå ut med, berättar författaren och illustratören Elin Hägg.
Berättelsen börjar första december och följer en enbarnsfamilj till julafton. Barnet ska önska sig julklappar, även om det kostar för mycket. Pyntet väller över, saker luktar konstigt och inget är som vanligt. Föräldrarna stressar fram över sidorna med sina sysslor.
– De lever frånskilda och det är också ett pusslande och få ihop det med tider. Det kan gälla även om man har föräldrar som lever ihop, att man ska till mormor på förmiddagen och åka till någon annan på eftermiddagen, säger Elin Hägg.
Bilderna visar att mamman jobbar skift och att pappan verkar sjuk.
– Han vaknar upp på julaftonsmorgon och har blivit dålig för att han har ätit för mycket julbord. Planen de har tänkt sig går inte ihop, så det blir en annan typ av dag. Men barnet blir ganska nöjt ändå, säger Elin Hägg utan att avslöja hur det slutar.
I boken försöker barnet både komma undan och uttrycka sin vilja.
– Det här barnet blir inte riktigt lyssnad på, för att föräldrarna är så stressade inför julen. Jag tänker att många föräldrar tänker att de gör det för barnen skull, för att de ska ha den här magiska julen. Men att man då kanske inte är lyhörd om det blir för mycket, säger Elin Hägg.
Hon har tidigare illustrerat en mer traditionell sagobok med titeln ”Tomtens magiska verkstad” av Charlotte Cederlund.
– Det är en jättefin berättelse, men det är inte jag som har skrivit den och jag blev nästan lite avundsjuk på henne som har sådan känslor kring julen. Det är fantastiskt att leva sig in i den magin och vänta på tomten, men julen är inte magisk för många barn. Många kanske inte har den sociala tryggheten eller ekonomiska tryggheten runt sig.
Hon tillägger att barn kan älska julen, men ändå inte vilja gå i Luciatåget på skolan eller gå i affärer under julruschen.
– Man kanske också är lite ljus- och ljudkänslig och gillar att det är tyst, när man får den här julmusiken kastad på sig, säger Elin Hägg och tar ett exempel hon själv känner igen sig i.
– Det var därför jag skrev den här boken för oss, eller dom, som inte känner det magiska med julen.
Elin Hägg bläddrar i sin nya bilderbok. ”Även om det inte är den här magiska julen är det mycket jul i den. Det är en hel del tomtar tycker jag”.
Elin Hägg har känt och tänkt så här länge.
– När jag var i tonåren ville jag inte alls fira jul och så gjorde jag det några gånger ändå som vuxen, men i år har jag inga planer, säger hon.
Julklappar slutade hon med för länge sedan.
– Framförallt är det konsumtionshetsen som jag tycker är jobbig och som jag ser att många barn är med om. Vad har du önskat dig nu, för vi måste köpa presenter. Det är väldigt modernt och stressigt, och tråkigt ur ett miljöperspektiv, säger hon.
Det finns dock saker hon gillar i jultider.
– Jag har som mål att äta minst en pepparkaka om dagen under december. Det är många saker med julen som jag tycker är mysigt. Att fika och att vi sätter upp ljus i fönstren och på stan, när det har varit grått så länge. Ljusen, dofterna och smakerna är väl det jag tycker mycket om.
Men hon har känt sig som barnet i boken.
– Den här berättelsen bygger mycket på egna och andras upplevelser. Som vuxen tycker jag att julen är ganska pockande och jag tycker om rutiner och vardag. Jag är utbildad etnolog också, så firande och traditioner intresserar mig.
Elin Hägg vill problematisera varför vi julfirar som vi gör idag, med överkonsumtion och prestationsstress. ”För dem som har behövt baka och städa och fixa inför julen har det säkert alltid funnits en stress kring julen, men vi behöver tänka på varför vi gör det här egentligen?”
Hon ville skriva om ett barn som inte går med på julens regler och ritualer.
– När jag läste A-kursen i etnologi sa professorn att i Sverige firar vi jul och det går inte att komma ifrån. Ingången är vad som händer om någon inte vill att det här görs mot en?
Elin Hägg har även gjort andra böcker som bryter mot den vanliga genrelitteraturen för barn. När hon kom ut med ”Dömda kvinnor, förbryterskor i Sveriges historia” tyckte någon att hon borde lyfta upp goda exempel i stället. Inför utgivningen av ”Sex, en historisk resa” var hon beredd att bli cancellad för det barnförbjudna ämnet. Och nu ger hon sig på det som kallas för barnens högtid med boken ”Jag vill inte fira jul”.
– Jag fick ett inlägg på Instagram där det stod att den inte alls var bra, för att den inte gav någon julstämning, säger Elin Hägg och skrattar.
Hon har nominerats till litteraturpriser och fått författarstipendier för sina tidigare böcker. Även den här har fått positiva reaktioner.
– Nu är det många som har hört av sig för att de känner igen sig i barnet i boken. Så det finns många julhatare där ute.
Elin Häggs bilderbok på rim, om ett barn och hennes familj i julförberedelserna som går fel. ”Det blir något helt annat. Det blir kanske precis det som barnet ville ha”, säger hon.