”Bara att andas är så viktigt, och att meditera. Det är andningen, avslappningen och den fysiska yogan”, säger Lou Åberg.
Klockan är 8.30 och klangskålens tonande ljud fyller den stora villan i Fridhem, där andra dagen på yogaretreatet med tema goddess power pågår. Runt 15 kvinnor i olika åldrar ansluter till salen – som en gång var ett klassrum. Innan de sätter sig på respektive matta plockar de upp varsitt gudinnespåkort. I centrum sitter Lou Åberg, grundaren till retreaten och bjuder in till ett två timmars pass i Shiva och Shaktis tantriska värld.
– Det är lekfullt, opretentiöst, kvinnogemenskap med anknytning till yogans djupare rötter som jag känner att man inte hinner på en vanlig yogastudio, säger Lou Åberg.
Idén om kvinnoretreatet föddes redan för många år sedan när Lou var på ett ashram i Indien 2006. Där fick hon uppleva en annan del av yogan, som väckte något i henne. Där handlade det mycket om gudar och gudinnor och den indiska filosofin utöver den fysiska läran. Dessa sagor och myter kring gudinnorna är som en karta över vårt medvetande, berättar Lou.
– Jag ville börja ha kurser i det, det blir ett väldigt roligt sätt att yoga på tycker jag. Det blir ett lite unikt koncept när vi jobbar både lekfullt med sagor och storys, men det blir också väldigt mycket allvar och vi går djupt in i oss själva, säger hon.
Under flera år har Lou drivit retreaten. De flesta kvinnor som kommer hit är återkommande gäster sedan flera år tillbaka. Fem dagar fylls av yoga, massage, meditation, mantran och vegetarisk kost. Fokuset under veckan är att vända sig inåt och ofta märks en stor skillnad före och efter retreatet.
– Vi lever i mycket stress, har stora familjer och viktiga jobb. Det spelar ingen roll vem någon är här, utan vi lägger det åt sidan och fokuserar på att vara oss själva. Det är väldigt skönt att vara ett gäng kvinnor och bara ladda batterierna, säger hon.
De flesta kvinnor som är med på retreatet kommer tillbaka år efter år.
Utöver yogan samtalas det om högt och lågt under veckan. I form av stunder som kallas ”sharing”, delar kvinnorna med sig av livets olika erfarenheter till varandra, runt en öppen eld vid havet. Något som är nytt för i år är att de har bestämda samtalsämnen under den speciella stunden.
– Vi kommer bland annat att prata om relationen till manligt och kvinnligt i våra liv, våra tidigare partners och relationen till våra pappor. Hur ser mina mönster och relationer ut?, säger Lou.
Den stora villan i Fridhem, där retreatet äger rum var tidigare ett barnhem för gossar. Det var prinsessan Eugénie som upprättade hemmet under 1800-talet. Lou beskriver atmosfären i huset som kärleksfull och att det är lite Pippi Långstrump-känsla.
– Prinsessan döpte det till Fridhem och det är nog fortfarande mycket den känslan, att det är ett hem för frid, säger hon.
Villan i Fridhem brukade vara ett barnhem för gossar. Det var prinsessan Eugenie som upprättade hemmet 1866.
Lous yogaresa började när hon studerade konst i London i 20-årsåldern. Studierna innebar mycket stress, det var höga krav från utbildningen men det fanns även en inre press att vara högpresterande.
– Jag levde min dröm, men jag var ung och ganska vilsen på ett sätt. Jag bodde utomlands och min pappa var allvarligt sjuk. Jag hade svårt att få ihop alla pusselbitar och jag minns att jag behövde hitta något för att balansera allt det där, berättar hon.
Det var så hon fann yogan. Efter olyckan på Ålands hav 1984, hade hon börjat meditera men det var i London som hon på riktigt förälskade sig i yogan. Ganska direkt fick hon in en praktik i sin vardag och tio år senare utbildade hon sig till yogalärare. I dag driver hon en yogastudio i Visbys hjärta tillsammans med kollegan Maria Eriksdotter.
– Yogan betyder så mycket, jag hämtar hem mig själv. Om jag är uppe i varv eller om det är mycket stress blir jag alltid lugnare och mer centrerad. Behöver jag ta något beslut gör jag alltid ett yogapass innan och tar beslutet efter, säger Lou.
Spanien, Italien och Indien är länder som Lou har praktiserat yoga i. Den största skillnaden mellan att yoga utomlands och i Sverige, är att fler män praktiserar utomlands. Om du går på en yogaklass i Goa är det lika många män som kvinnor, medan det i Sverige är kvinnodominerat. Även i större städer som London, är det större blandning mellan könen.
– Jag tror att många tänker att yoga är för kvinnor och att det är lite flummigt. Jag tänker att många västerländska män förknippar yogan med någonting feminint, så jag skulle vilja nå ut mer för jag tror att det hade blivit en annan dynamik, säger hon.